89 AGRARA MÅTTSKNHETER I DET MEDELTIDA DANMARK Silverviirdel slod i viss relation till guldvärdet, och deii äldsta kursen torde ha varit 1 mark guld=8 mark silver. \är holel uu iuuehiill 24 (irtuglaud, var dess värde 24 mark silver eller 8 mark guld. eu värdering, som skulle komma alt beslå ganska länge på sina håll. 1 milieu av llOO-talel (11()8 iir den äldsta uppgiften) infiirde man den s.k. giildvärderiugeu, som innehar, att man angav hotels värde i guld i stället för all ange dess areal, och man fick hiirigenom iiven en ledtråd för beskattningen. Vi har alltså all ta hiinsyn till tre faktorer i det dåtida kamerala systemet, nämligen holels (ircdl, jordvärde och sk(dievärde. Även om dessa hör nära samman, betecknar de likväl tre skilda realiteter och hör därfitr hållas i sär. Guldvärderingen vilar på det agrara silvermåltel på del siittet, alt 8 (irtugland är värda 8 mark silver=l mark guld. (inldviirderingen har fiirekommil över hela Danmark med undantag f(ir Skåne, diir den. efter allt att diima, inte vunnit insteg. Niir vi kommer fram till tiden omkring år 1200, sker en föriindring i den kamerala beräkningen på vissa håll i landet. Man har infiirt ett nytt heskattningssyslem på Själland och tiarna. medan guldvärderingen alltjämt hehålles hir sitt ursiirnngliga iindamål att ange jordens värde. Hakgrunden till denna omändring är. att tresädel infiires och detta ledde i sin tnr till en betydande (ikning av den odlade jorden. 1 denna belägenhet har man ansett det luidviindigl att få ett laxeringssystem, som bättre än guldviirderingen log fasta på det som verkligen skidle beskattas. Del som skiljer guldvärderingen från skyldvärderingen iir. att den fiirra omfattar hela holets areal, medan den senare endast tar sikte på den beskottiiinysbord delen därav, och den är inte densamma vid Ivåsiide som tresäde. 1 samband med skyldviirderingens infiirande vidtog man två ändringar i de kamerala måtten. Den iMia heslod i att (irluglandet, tack vare arealiikningen, ansågs hcira 1)1 i dubbelt så stort, 2 tunnland mot tidigare 1 tunnland. Den andra var en följd av tresädel och innebar, att -/:) av örtuglandel eller 1 V.i tunnland beskattades. Det besådda (irtuglandet blev på så siitt 2 -/.! gånger stiirre än birr, varigenom 8 iildre besådda örtngland kom att svara mot 8 av den nya typen, ett förhållande som uttrycktes i satsen att 1 mark gnid är 8 mark silver ( =värdet av .8 (irtugland). Bevarade skatlelislor (B) visar, alt bolet ökade till 72 tunnland (värde 8(i mark silver) och den besådda delen till
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=