38 HILBKUT ANDKRSSON iiiuleravdeliiingar: åltingar, dagsverken oeh Ijärdingar. Holel kan betraktas soin ett fnllsuttet hennnan, och dess genomsnittliga areal vid denna lid har visat sig vara e;a 10 hektar, i dåtida räkning 32 dagsverken. Under denna lid var ensäde och tvåsäde de vanligaste hrukningsfonnerna. Längre fram, ungefär vid liden omkring år 1200 och därefter, infördes på de bördigare jordarna en mera effektiv brukningsmetod, som brukar kallas tresäde och som bestod i att -hi av åkerjorden årligen besåddes mot tidigare hälften. Under tiden hade den odlade jorden utiikals. och tresädel gjorde en ytterligare uppodling nödvändig, llolets areal blev på detta sätt flera ganger shirre än den var tidigare, och härigenom (ikade håde dess avkastning och dess fiirmåga att bära stigande skattebördor. Men även byar och trakter, som inte (ivergick till tresäde, nyodlade i betydande utsträckning. Exempel härpå visar byar i Skåne. Xagon gång under llOO-lalets förra hälfl torde man ba infiirt den form av arealmått, som grundade sig på mynträkning och som vi i denna undersiikning givit namnet (Kjnira silvermått. Ordet »agrara» anger att det iir fråga omåkermåtl. arealmått. och silvermått kallas de därfiir, att de ansluter till den hekanta silverriikningen: 1 mark silver =8 öre=24 (irtugar. Ännu mera framIriider detta, da man definierar (irtuglandet som den yta, vilken besås med säd till ett värde av 1 chMug silver. När man vid medeltidens bcirjan (ivergick till längre alnar, kom bolet om 32 tunnland att motsvara 24 tunnland av den nya storleken, en areal som passade utmärkt för det agrara silvermåttet. Det äldsta (irtuglandet torde ha varit just 1 tunnland, vilket i tvåsäde hade hälften besatt, medan den andra hälften låg i träde. Del hirsla hesådda (irluglandel var sålunda ^ 2 tunnland, och hela bolet bestod av 24 <”)rtugland. varav 12 tunnland årligen besåddes. IMt arealmått, som (iverensstämde med penningräkningen, ansåg man tydligen vara praktiskt och bekvämt. Det agrara silvermåttel är välkiint från Sverige, och i Danmark ligger det till grund fiu- de jordvärderingar i gidd och silver, som senare vinner insteg. Däremot har man allmänt antagit, alt det inte har fiirekommil i .Skåne. Det har emellertid visat sig. att de äldsta spåren av agrart silvermått i Danmark iir anträffade just i Skane. vilket framgår av ett donalionsbrev som iirkebiskop bXkil i Lnnd utfärdat år 1145.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=