HILBKKT ANDEKSSON mindre, sakliifl sell är del inj'en skillnad. Man är oeksa cnerens oni alt avgil'len Itn- en hel havne var pa båda hallen 1 mark silver. Xu har man visserligen sagt. alt leduiigsskatten väster om Öresund var personlig, d.v.s. den vilade pa det enskilda hemmanel, medan däremot holet svarade t'ör avgiften i Skåne. Det är myeket troligt, att holet var fastare sammanhållet i Skåne än på Själland, men det lair erinras om att redan Skånelagen känner till bolets uppKisning samt att solskiftet förutsätter, att de enskilda gardarna iir mer eller mindre frigjorda från bolet. Ä andra sidan framgår det av listorna B oeh D. att bolet på Själlaud och (nirna inte var så upplöst som man velat göra gällande, Ivärlom är bolet här den samiuanhållande och för havnen grundläggande enheten. Listan .\ avser, som ftuad på[)ekats, en helt annan lid. Inte heller var del nödvändigt vid den s.k. bolklyvningen. alt varje bol splittrades. I en och samma by kunde några bol fiirbli odelade, medan grannbolen skiftades ut i mindre gårdar, llannerberg har påvisat detta f(')rhållande i Veberikls by.'’’ Härmed är inte sagt. all inte de skånska bolen svarade fiir skatten. Vi har endast velat framhålla, all situationen inte är den. att de västdanska bolen s.a.s. uppluMl att fungera som bol, medan de skånska skulle ha birblivil i samma skick som uuder tidigare skeden. Bolen i Gullåkra var redan delade, da solskiflel inbirdes. och man kan undra, om det är en så stor fråga, huruvida skatten i Gidlakra by togs ut av 3 bol eller av ö gårdar. 1 senare fallet rinde det sig om en s.k. personlig skatt. Vi har fiiljt vissa sidor i det skånsk-danska bolets utveckling från vikingatiden och till sekelskiftet år löOO. .\tskilligt skulle vara att tillägga, ty materialet iir rikt. Den närmaste anledningen till denna framställning är de spår av agrara silvermål t. som påträffats i Skane och som knappast kunde få en tillfredsställande fiirklaring ulan all sättas i samband med motsvarande måttsystem väster om Öresund. Detta i sin tur ledde till all hela Irågan om dessa mattsenhelers innebörd och anviindning kom in i bilden. Genom att sammanställa de residlat. som den svenska kidturlandskapsforskningen kommit fram till. med det danska kamerala materialet och anlägga genetiska synpunkter på detta material har 1). llanneiltorj,’. .Skånska l)c)lskit'len. s. 2(1 IT.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=