RS 3

26 HILBERT ANDERSSON jiisl fill della heloiip pa ridO-talet.^^ Kn bonde, soin brukade 8 liinnland jord, skulle sålunda, laudgillel inräknat, betala en ärlig avgiild motsvarande värdet av en oxe! I denna fråga bar Arnp gjt)rl ett betydelsefullt inlägg. Han siiger, all alla är överens oin alt 1 mark skattejord på Själland motsvarade 8 mark gidds jord i Jylland, och i fidjd därav erlade den själliindske bonden av en bel bavne oeh den jylländske, som hade 8 fredingshavner, samma avgift. Full bavne på Sjiilland oeh 8 mark gulds jord i Jylland är sålunda likvärdiga. Mdare bar .\ru]) gjort den viktiga iakttagelsen, att 4 V2 mark gnids jord svarar mot 12 (ire skattejord, oeh 8 mark gidds jord är då 8 (ire skattejord i sjiilliindsk viirdering.^’ Oeh 8 (ire skattejord är den åker, som lista H beteeknar som bolels skattlagda del oeh som iir 48 tunnland jord. Det kan tilläggas, att vid Iresäde motsvarar 4 mark gulds jord bavnens totala areal oeh 8 mark gidds jord den beskattade delen. Man kan väl fiirmoda. alt uppodling av jord förekommit i ungefär samma omfattning på de flesta håll i Danmark, även om tresiidet måhända varit mera begränsat i Jylland iin på andra håll i landet. Tresädet får inte betraktas som den enda anledningen till nyodling. Och när del gäller utökning av havnen. kan denna oekså tänkas ha gått till så. att man lagt till ytterligare gårdar, oeh jiå sa siitt gjort den mera bärkraftig. Bestiimmelserna i Jyllandslagen, som talar om tredings- sjättings- och tolftingshavne tyder härpå. .\v obekant anledning bar man inom jylländskt område behållit den iildre beteckningen 8 mark gnids jord fiir både bavne och bol eller tiir vad vi skulle kalla en helgård, fastän det under tiden omkring 1200 och därefter nir sig om en sliirre areal än tidigare, .lyllandslagens bavne har en mera bärkraftig yta än vad tidigare beriikningar gett vid banden. Men vi har ännu ett stycke kvar innan vi nått fram till bavnens slutliga ntformning. Åtskilligt Ivder nämligen jiå att 48 tunnland skattejord ( =72 tunnland total ylal f()rniodligen ansågs för litet för att bära samtliga skattebiirdor. Till de ovan nämnda skaftetiflarna ledung, slut och landgille kom tionden och andra avgifter. Kanske är redan den bavne, som Jyllandslagen bygger på. större än den bär beräknade? S. .\akj:u‘r. Maal \'aegt. s. 2(>9. I!. .\riip. Loding etc., s. 177.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=