24 HfLBKRT ANDERSSON om Iva olika sla^' av l)ol. Från de synj)unkler. som vi här anlai,’l. är skillnaden endast den. all lullholel heleeknar l)olets hela areal, medan havneholel är den del därav, som är skalllagd, det iir skillnaden mellan 3() (hluj^land oeh 24 (hlugland eller, om man så vill. mellan 3(i mark silver oeh 24 mark. Ihi annan 1'ra^'a iir. hur liinge denna havne beslod, den är nämlii^en ^^anska lilen. .Xormalbolel om 72 tunnland hiirrör av allt all dtuna från liden omkring sekelskiftet år 1200 eller möjligen något tidigare. Del råder delade meningar om när skyldvärderingen infördes. .\ r u p anser, alt skyldvärderingen inte kan påvisas år 1205 men all den är i allmänt bruk ett årtionde senare, medan L a u r i d s e n haller f<)re. att den kan påvisas »i Slaegtleddet for Biskoj) .\hsalons l)od 1201».^*’ Med utgångspunkt från holet om 72 tunnland oeh de delningslistor. som hänför sig till delta l)ol. oeh framför allt med hänsyn till vad som senare kommer all ske med holet, skulle den senare uppfattningen fiirefalla mest sannolik, men längre går del inte alt komma. Säkerligen fanns det åtskilliga hol. som var avsevärt shirre, redan då detta normahärde fastställdes, liksom del måste ha funnits mindre hol. Termen normalhol far inte fattas sa. all holen (iver lag skulle ha haft just denna areal. Vidare hcir det beaktas, alt holet numera inte behövde betyda hrukningsenhel. Idl l)ol kunde delas i flera gardar och sambandet mellan (h'ssa vara mer eller mindre fast. liksom å andra sidan mindre gårdar kunde slås samman till ett hol. Idl bevis på all bolen var delade har man velat finna i den omständigheten, att ledungsskatlen var personlig, d.v.s. all den vilade på det enskilda hemmanet och inte på l)olet. men Lista B lyder pa all holet iinnu var en sammanhållande faktor. Möjligt iir. alt räkningen i silvermåll och guldvärde underlättade holens splittring, eftersom del var lätt att åsälta även mindre l)rukningsdelar ett hesliiml viirde. 1 Skåne var holet vid denna lid beskallningsenhel. Genom all sätta griinsen för havnen till 24 (irtugland, hiills skatten inom denna ram. Ftiljden blev, alt holet (havnen) kunde vä.va långt (iver denna yta, utan att skallen ändrades, m.a.o. skattläggningen kom i efterhand i förhållande till uppodlingen. Kanske skedde detta med avsikt lö .\riip, Lediiii,'. s. 21 i). 1*. I.aiiridsen. Oin .Skyldjord.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=