299 rättshistorikns dilemma Schlyler r<)dde.s i Karlskrona 1795. Det var samma år som i Daris en im^' revolulionsgeneral vid namn llonaparte under vendémiaireknppen lo,!,' det avgtirande stef'et nt på de politiserande generalernas väg. en väg som sknlle stoppa revolutionen i Frankrike men i gengäld revoltera hela kåiropa oeh 1'öra honom själv till svindlamle hiijder. .\lersvallet av dessa viildiga omvälvningar nådde i både politiskt oeh ideologiskt avseende i Inig grad Sverige under Schlylers nppv;i.\t- oeh nthildningstid. letter statsvälvningen den 15 mars 1809 sammanträdde Sveriges riksdag under en period av djupaste nationell lörnedring. llnvndiippgillen var att iillbrma det nya stalsskieket och att inrätta sig i det genom r<)rhislen av Finland hegriinsade livsrummet. Men härnl(’)ver npplogs pa riksdagen mängder av Firslag att genom olika reformer siilta det nedgångna riket pa Filter. l‘dl av de viktigaste oeh mest vil Isyflande av reformfilrslagen gällde en omfattande revision av den allmänna lagen. Del ledde till 1811 års Stora lagkommitté. Redan 1809 imderströks alt en sådan revision horde Firegås av en djupgående idredning av lagarnas historia. Fnder Sehlyters studietid hade den historiska rättsskolans idéer viiimit insteg i Lnnd oeh kom all jämte den nya tyska filosofien starkt ])rägla hans idévärld. För Schlyler kom rättshistorien alt framstå som onmhärlig för varje form av rätlsvetenskaplig forskning. När n|)pdraget all samla och ge id de gamla svenska lagarna delades nt 1822. kan man därFlr tryggt säga, både att liden var mogen och all riill man fanns till hands. Frofessnrer ordnades filr Schlyler först i Uj)psala och sedan i Fund, men den nndervisningsverksamhel han hedrev kom inte all hli så långvarig och omfattande. 1 stället inträffade något märkligt. 1 1800-talels 1'atligsverige satt en imiversitetsprofessor decenniinn efter decennium befriad från andra tjiinsteplikter och arbetade med handskrifter till gamla medeltidslagar. Sällan torde en tjänstledighet för vetenskapligt arbete ha blivit mera samvetsgrannt ntnvltjad. En av Schlylers minnestecknare har Firklaral. all denne »avskydde slarv till ytterlighet». Karakteristiken maste idan minsta tvivel för vårt sätt att se betecknas som ett kraftigt nnderslatemenl.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=