17 AGUAKA MATTSENHETKK 1 DKT MKOELTIDA DANMARK Ix'lrjack' sr sijf oni eltcM' ell aniial syslem. soni bättre kiiiule molsvara de mi radaiuie IVuhallaiidena. Oeh sii kom den viirderini^sf orm till, somgar under namnet skyl d v :i r d e r i n g eller skyldlaxationen oeh vars latinska namnform är terra in eensu. en term som kan (iversiittas med skatlejord eller skalllagd jord.-*’ 1 fortsiittningi'ii kommer formen skyldviirdering all begagnas. Den nya laxeringsmeloden :ir i hiiviulsak knuten till sjiilländskt område, längre västerut, pa Fyn oeb i .lylland. uppges den inte ha infiirts. Skyldvärderingen är en direkt taxering till skall oeh skiljer sig därigenom i prineip trän guldvärderingen, iiven om denna oekså, som hirul visats, lag till grund fiir beskattning. Den viktigaste skillnaden mellan de båda värderingsformerna är den. att man vid skyldvärderingen endast räknar med den besådda delen av jorden, ty endast den ger avkastning, som kan beskattas. Gnidviirderingen åler. som i friimsta rummet anger jordvärdel. tar med hela arealen, vare sig den fiir lillfiillel iir besådd eller inle. låiligl .\akjaers senaste forskningar fiuefaller det. som om man tidigare dragit en något för skarp gräns mellan de bada viirderingsformerna. Guldviirderingen u|)i)hörde inte i skyldtaxeringens områden, den endast reserverades IVir sill egentliga ändamål, nämligen all viirdera jorden.Detta framgår oeksa av andra kiillor, som nedan skall visas. .Skyldvärderingen bcir ses mot bakgrunden av två viisentliga f(')riindringar i bymarken. Den ena är <len birul omtalade areal- (ikningen. varigenom bolels åkeryla flerdubblades.-^ Den andra fiuändringen, som inte är mindre betydelsefull, beslår i att man inIVirde ett nytt brukningssystem, nämligen Iresjidet. Båda dessa biir nära samman med varandra framfiu’ allt på så sätt, all nyodlingen år en l(')rulsällning bir tresädel. \’id tresädet kommer ‘J, d av åkermarkcMi alt besås mot tidigare hälften. .Vnalys av skanska byar bar visat, all man ofta lade ut en helt ny vång, en tredje, då tresädet inbirdes. Del finns oekså exempel på all man skiftat samman två byars jord bir all få den beluivliga E. .\nip, I.i'diiig etc., s. 177. .Vrup använder beteckningen skattejord för .skyldjord. -' .S. .\akjaer. Land ineasnreinent, s. 1Ö3. 1). llannerherg. .Skanska bolskiften. II. .\nder.sson, Ikirzelliernng nnd (ieinengelage. s. 74 If., s. KStJ. 2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=