270 MARIE HAFSTRÖM 3. all en konnnilté tillsätlcs för atl behandla hans förslaj^. 4. samt att den summa ständerna ansloge fördelades på a) rannsakninjfshäktenas ombyggnad h) liinshäktenas ombyggnad och alvidgning e) nppfcirande av ett »central-straff-arbetsfängelse» enligt Philadelphia-systemet.^’* Slutorden lyder så: »Om mina välmenta bemödanden, oeh i synnerhet de utmärkte linfattares omdtimen som jag i)å åtskilliga ställen åberopat, kunnat stegra det ädla deltagande, som i Sverige börjar visa sig för strafflagarnes oeh straffanstalternas förbättring, så är ändamålet vunnet och en af mina lifligaste tin.skningar uppfylld.»’’*’ ARK1VAL1SK.\ KÄLLOR (lenom jämfiirelser mellan Oscars arbete och samtidens ulliindska fångvardsarbeten bar iVirfaltaren birscdvt fastlå. \ ilka skriftliga källor Oscar använt. Vidare om och i vilken mån vissa delar av »(lula boken» bygger på inhemsk lilleralur och inhämtade uppgifter. Redan en Rusta genomläsning av »Om Straff och Straff-.\nslalter» ger intrycket, alt Oscar haft niira förbindelser med olika fackmän, som givit honom uppgifter. Detta skidle, om så vore fallet, inte ha varit en engångsf()reteelse. l'At tillfälle, da Oscar direkt ingrep i lagstiftningen, var nämligen vid konseljen 15 maj 1840. då Kungl. Maj:t besliU lika arvs- t)ch giflt)rätt Ru- kvinna i hela riket. Hans välskrivna och innehållsrika anRu'ande till statsrådsprotokollet i konseljen byggde på en Underdånig pro memoria. vilken han erhållit av en av tidens friimsle lagstiftare, t.f. justitiekanslern Nils Samuel von Koch.’’ Oscar liysle nämligen ett stort intresse Ru’ sociala och politiska reformer, och hans im'yjligheter att få viktiga och sakkunniga erforderliga ujjpgifter var naturligtvis särskilt stora på grund av hans ställning som kronprins och senare konung. Oscar sid. 149—1.')(). a.a. sid. l.')0. •’> .Sv.IT 1<).')8 sid. 273.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=