K) HILBiiHT ANDERSSON taelclet i Norden; en 0re (iiild har tol^'eliif opvejel en Mark Solv».'-^ Oin denna knrs varit yängse ännn vid den tid, då del agrara silverinatlel intVndes. har bolet oin 24 mark silver (24 (irlugland) värderats till .7 uKirk (jiild, en värdering som pa sina hall komall l)eslä ganska länge. Med denna värdering blir 1 mark gnid=8 mark silver, vilket oeksä kan nlirvekas sa, att 1 ätting=l mark gulds jord.* Bolet innehåller alltsa 8 mark gulds jord. Det är tydligt, att guldvärdet avser hela arealen hos ett hol. \'id hiirdslösen (s. 81) eller kiip är det en ovidkommande 1'räga, huruvida en viss åker är besådd eller inte. (nddviirderingen tär väl närmast betraktas som ett av myndigheterna 1'astslälll taxeringsvärde. 1 allmänna marknaden kunde priserna variera, beroende pä konjunkturerna.-’ (luldvärderingen uppges ha vunnit spridning (iver hela Danmark väster om Öresund. 1 de skånska provinserna barden däremot, såvitt man vet. inte slagit igenom. Anledning härtill är inte känd. men det kan länkas bero pa all bolet vid giddvärderingens tillkomst j)ä llliOtalet hade en starkare ställning i Skåne än liingre väster ut. 1 varje tall har ingen holklyvning kunnat konstateras här sa tidigt. VI1 (luldvärderingen blev knappast den lillhirlil liga viirdemätare. som man räknat med. Bolet fortsatte nämligen att växa. Kanske h(‘)ll det redan pä all passera normalholets gräns, dä guldvärderingen infiirdes. 1 oeh fiir sig hade delta inte heluivt göra guldvärderingen oliimplig, man kunde ha luijl sig med all bygga pä med 5—ö—7 mark gidd ele. Men man synes inte ha fiirfaril pä detta sätt nian stannat vid 8 mark guld eller kanske rättare 4 ‘/i mark. Ciuldvärdet tjiinade tvä ändamål, dels angav del holets värde oeh dels utgjorde del underlag Icir heskallningen. Del var framför allt i det senare avseendet som man fram mot sekelskiftet ;ir 1200 (i. Galslor. Daninark.s Monicr. Nordisk kultur XXIX, s. HR. K. I.önnrotli, Slalsmakl och stal.sriuans i det inedellida Sverifje. (iide Itorgs Högskolas årsskrift Xl.\’l. 1040: .‘t, s. 102 ff. Oin skillnad i jordiiriset vid Ititrdslösen oeh köp. se S. Aakjaer. Maal og \’aegt. s. 2Ö1. * 1 ålting=<S lunuland.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=