2(>3 C)M STHAFF OCH STRAFF-ANSTALTKR iiiriilhils en särskild byggnad lör collbehandling, där myckel grova hrollslingar hiills i ensamceller och sysselsattes med hårt arbete. Mindre grova brottslingar hölls 1‘ortt'arande i geniensamhelsceller oc h ntlcirde sitt arbete gemensamt, last under tystnad. Det revohitionerande i detta system var försciken att ge varje fånge en ensam cell. Praktiken blev dock en annan: fångarna isolerades sållan i fnllstiindig ensamhet och hårt arbete. De umgicks i viss utsträckning med varandra. \åd statsfängelset i Auburn hade uppkommit ett annat system, det s.k. Auburnska eller tysta systemet. Det innehar, att fångarna instängdes nattetid i var sin eell, medan de under dagen arhetade i mindre grupper i gemensamma anläggningar under striingt iaktlagen lystnad, brott mot fängelseordningen, särskilt då förbudet mot kommunikation mellan fångarna, bestraffades hårt. Ett annat c“xemj)el på den lysta gemensamhetens fiingelse var Sing-Singliingelset. PcMinsylvanias lagslillare arbetade vidare på tanken om ensamcc'ller. men nu med ])rincipen ensamcell med arbete; detta var del s.k. Philadelphiska eller Pennsylvaniska systemet. Som up[)- komslår räknas 1829. och en l(irbällringsanstalt i (iherry-Hill inriillades efter delta system.-^ .Vkerhielms efterträdare blev Clas Livijn. Denne var. som niimnts. väl insatt i den utländska litteraturen på området, ocb luill sig stiindigl med aktuella uppgifter från både Frankrike och IMigland. Han fciretog åtskilliga inspektionsresor till rikets langelser. och hans erlarenheter fcirmedlades genom årsberätlelscMiia fcir svenska fångväsendet.Han insåg betydelsen av en svcMisk fångvårdsreform och att den genomfördes enligt philadelphiasyslemet. cellsyslemel. Detta framgick av hans årsberälIc'lse redan år 1837.’*^ - 1835 Cl vecklingen är så framme vid ar 1840. och det pågår således \ id denna lid en kamp mellan de båda fcirbällringssyslemen. AMd liksdagen 1840 - 41 behandlades Kungl. Maj:ts proposition med IVirslag till en fängelsereform och i samband därmed publicerades »(lilla bokeu». som i hcig grad kom all prägla riksdagens arbete oc h påverka dess beslut i frågan. Osrar. sid. ilO. 41; Friksson. 'I'., sitl. (il Mortonsen. sid. —.■k)4. a.a. sid. a.äli .T'):. 02. 07—08. 7.') IT.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=