258 MARIE HAFSTR()M Sigfrid Wiesidgren, ämbetsman, politiker oeh fiirfattare, uti'av arbetet Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till vara dagar. Däri framhålles ett erkännande av Oscars författarskap och hans roll som den svenska fångvårdens reformator med IVdjande ord: »Överallt talade nian om 'gula boken’. Bokens namn var »Om straff och straffanstalter»; författarens namn var väl icke utsatt, men anades snart. »Men såsom den betydelsefullaste kraften för reformens främjande framstår dock otvetydigt den behjärtade furste, som utan hänsyn till personliga obehag gjort frågan till sin egen. brutit väg för den genom alla hinder och under de i politiskt afseende ogynnsammaste förbållandeu genom aktningshjudande auktoritet tillvunnit den en under så lång tid förgäfves åtrådd framgång. Han blef därmed den svenska fångvårdens egentlige reformator, hans gula bok’ dess reformationsurkund.» Under vårt århundrade har intresset för kronprins Oscar som l(■(rfattare och socialreformator — särskilt rörande fångvården - alltjämt fortlevat. Aliiui Söderh jidm och (Uirl Fredrik P(dnisticrn(i antyda i sitt arbete »Oscar I» vilka, som främst kan ha påverkat Oscars intresse för fångvårdens reformerande, nämligen dels .Jonas Waern. dels Erik Gustaf Gei jer: »Enligt en tradition inom den Waernska släkten skulle det varit kronprinsens ordonnansofficer, den redan som liberal politiker kände .lonas Waern. vilken ursi)rungligen inriktat Oscars intresse på de filantropiska idéerna och förmedlat intrycken från de stora fångvårdsreformerna i de anglosachsiska länderna. Dylika impulser skola väl ej förnekas, men framhållas bör även i rättvisans namn att Oscars intresse var av gammalt datum. Endast några månader efter sin återkomst från vicekonungaposten i Norge, där fängelsernas bedrövliga tillstånd väckt hans indignation, hade han av regeringen placerats som ordförande i det »allmänna sällskap», som vid sidan av styrelserna för rikets fängelser och arbetsinrättningar skulle oinhänderha högsta överinseendet över fångvården.»*'^ »Vid ett sammanträffande i januari 1840, tackade Oscar sin forne lärare (Erik Gustaf Geijer. Anm. häri för vad han skrivit om korrektionsWieselftren, Sigfrid: Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider Ull våra dagar. Stockholm 189.'). Sid. 392. Wiesclgren. Sigfrid: a.a. Sid. 400. Citatet delvis återgivet i T. Eriksson. Kriminalvård, sid. 238. Söderhjelm, .41ma—Palmstierna. Carl Fredrik: Oscar I. Stockholm 1944. Sid. 289.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=