222 STU; .IÄGERSKI()L1) Mon riiltsiilvocklini'en skiillo aleri^'en sviini,'a oni. Av sadan vikl var dot i ('ode civil upptagna I'iirhndel mot inbördes testainenten. Kxeinplet Iran (iode civil liar biljts i I'lera kinder, bl.a. Italien och Schweiz. 1 vart land hävdade till slut lagberedningen är 1847 återigen en mol avtalskonstruktioner pä testamentsriitlens omräde tienllig mening. Till sist har, eller tider av vacklande riittspraxis. en <leliniliv reglering kunnat äga rum. varvid rätten all älerkalla gemensamt leslamenie bevarats men make ock trankänts riilt all lillgodonjula l'(■)rmän av sädant testamente i del fall att förulsältuingarna l(’)r del gemensamma fiirordnandet väsentligen rubbats, se seuasl ÄB 10: 7. lulressanl är slutligen att iakttaga den metod, varmed domarna vunnit frihet alt bygga ut eller rent av IVirändra gällande rätt. nämligen utnyttjandet av en juridisk begreppsbildning. Xär inbiirdes fiirordnanden upplällades som (imsesidigt bindande moliverades det med att de var avtal, ej leslamenie. Niir de älerigen konstruerades som fritt älerkalleliga. drogs deuna slutsats av del fiirbällandet. att även de inbiirdes fiirordnandena betecknades som leslamenlen. ej som avtal. Men samtidigt mäsle man konslatera. alt de salunda genomfiirda ändringarna i regelsystemet ytterst byggt pä olika värderingar av de rättvisesynpunkter, som anlagts, vilka ibland kunnat leda till respekt fiir den individuella viljan, ibland till hiinsyn fiir medkonirahenten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=