219 OM MAKARS INBÖRDKS TKSTAMENTEN markerande eii bryltiinj^ med deii lidifjare dominerande avtalsniltslij^a åskådninj^en. Denna iippgilt är dock vilseledande, eniir i det målel 1‘raga var om testators rätt alt etter sin makas död lindra sitt testamente i vad avsä^' den egna egendomen; fråga var liiir ej om (imsesidiga prestationer. Helt nian molsland vann doek det romerska synsättet ej seger. .Man levde nu under de avgiirande granskningarna av de så grnndtigl l'örl)eredda fiirslagen till ny lag. Om leslamentels natur oeli testators liandlingsfrihet liade stadganden inryckts i ÄB 1(> kap. Härvid liade det synsätt, som Svea liovrätt anlagt 1727 till sist fått ett uttryck i den — dock knapphiindigt idformade — fiireskriften i ÄB l(v. 3 »Xu hafver man sitt testamente ändradt. eller aterkalladt; giille ta Ihel hans yttersta vilja var, ändå al han i tlu't fiirr sig fiuhundit. Ihet ej al ändra, eller återkalla.» Hnder sliiiuhu-nas granskning av delta lagsladgande hiijdes emellertid undrande riisler. Tydligen kände man sig ej (iverlygad om riktigheten av den grundsyn på testamente, varåt Svea hovrätt nyss givit uttryck. Till lagkommissionen ställde ständerna år 1731 frågan, om icki' ett alerkallande av eller ändring i testamente horde vara omgivet av vissa garantier, såsom all »in fih* domaren gillige skiiil därtill wisas». Delta horde särskilt gälla hir sådana li'slameiden. vari »Iransactioner och pacta rum hafwa och de af l\v(“nne eller flere underskrefne finnas.» LagkommissioiuMi, som ju stod Svea hovrätt nära av dess ledaimiler var hämtade från denna domstol - ofta följde diMi j)raxis. som uthildats i hovrätten, avvisade (“inellerlid liiinligiMi kort ständernas attack: »Drihelen till all tå iindra leslamentel. sa liinge en lefwer. kan ey inskränkas elU'r hindas till något ft)rum. utan som voluntas är amhidaloria us(pie ad morlem, och leslamenie ey annat kan kallas än ens yttersta wilja. så hö)!’ ändringen . . . hållas f<)r giltig.» Så hade på ytterligare ett område en princip från den juslinianska riilten kommit att påverka riitten i vårt land. \älka moliv. som härvid ytterst varit hestämmande f(’)r hovrättens majoritet oih lagkommissionen, är svårt all angiva. Kanske har det förhållandet, att de romerska rällssatserna och den auktoritativa ./ä(jcrskiöl(l. a.:i. s. Eiä I'. " Siö(/ren. till SviTiges Hikt‘.s lag 1()<S(>- 17;!4. 8. s. 27. - många och som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=