218 STIG JÄGERSKICiLl) I'm Olivecranlz hade ock kallat urkunden leslauienfe. All makarna använt ord som »1'ria och oryggliga vilja» kunde ej tolkas till »någon clansida de non revocando . . . det är en allmän canon juris, aft ingen kan i testamenten skriva sig så hård lag 1’öre. atl han icke sedan skall kunna gå därifrån.» Då »leslamenfnm non indncif nalnram conlractns. sed nlfimae voluntatis, quae ad mortem est amhnlatoria ...» hade frn Olivecrantz rätt att återkalla sitt ft')rordnande fill makens fiirmån. Denna slutsats kunde, menade assessoren. yllerligare styrkas »med många |)raejndicater sainl skäl och hevis av pragmaticornm skrifter i denna materien de fesfamentis conjngnm.» Med assessoren Dhrenstaminstämde assessoren Wattrang. Assessoren Olivecrona sade. att Standen åberopat »åtskilliga iclornm meningar samt lagens rnm till bestyrkande av sin talan». Olivecrona hade dock tvärtemot funnit, att del vore »enligt alla lärdas mening ostridigt . . . och med vår lag och dagliga praxis enligt, atl alla jiacta snccessoria . . . vinna endast deras kraft och styrka av den rätt som donatio mortis causa med sig förer.» Man kunde därfi')!' fritt återkalla ett dylikt fcirordnande »inscia el invita parte», emedan »voluntas hominis i sådana pactis är ambidaloria. vilken man alltid har frihet att ändra intill sista andedräkten. st(')djandes sig alltid sådana pacfa på vim ullimae voluntatis, som ad inoiiem Ixir vara fri och ohehindrad atl ombytas, och del f(‘)r den oföriinderliga frihet, som var och en äger om sin välfångna egendom efter behag och yttersta vilja ulan allt tvang alt dispoliera.» Till samma mening ansliit sig till sist även hovrättsrådet Lilliemarck. .Svea hovrätts dom utfärdades enligt majoritetens mening den 18 juli 1727 (domhokeu). von .Stånden i'lverklagade visserligen, men han fulUTiljde ej sin talan. Hovrättens dom vann fiirfy laga kraft. .Svea hovriilt hade salunda även ifråga om inh(')rdes testamente godtagit den romerska principen om testators obegränsade rätt alt ändra tesfamentariska fiirordnanden. 1 lilleraturen har visserligen understundom alltifrån Arnells stadslag 1780*’ hänvisats till en senare dom av hovrätten av den 27 mars 1728. såsom '- l.ai^horcdningons fcir.slag till revision av iirvdalialken d. l-’örslag till laj^ oin leslainenle in.in. .SOI' 1929:22, s. 189 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=