OM MAKARS INB()RI)KS TKSTAMi:XTi:X AXTKCKXlXCiAR OM RKCEPTIOX OCH RÄTTSRILDXI X(i KRIX(i ETT BORTCiLÖMT PREJUDIKAT A\' Professor STIG JÄGIRTSKIÖLD »LÄRAX OM LXRÖRDES TESTAMEXTEX». säger Robert MonIgoinery. en nv den finländska jnrisprndensens fräinsle under 1800-talet, är »en af de mest omtvistade».^ Doktrinen- har under seklernas gång intagit helt ofiirenliga ståndpunkter ifråga om den rättsliga innehiirden av en sådan rättshandling. I korthet nttrvekt är prohlemställningen följande: Ar även det inhiirdes testamentet — i den mån det alts godtages cipen att testators vilja kan fritt f()rändras intill <löden. en sats som med tiden nttryekts i orden »volnntas amhidatoria iiscpie ad mortem»? Eller skall man i sliillet på ett inhiirdes testamente tilllämpa avtalsrätlsliga grundsatser, främst avtalshelgdens maxim »paeta sunt servanda»? 1 den svenska 1000-talsrätteii —vars regler om testamente .\ke Holmhäck'^ ingående skildrat meningen, att makar ägde gemensamt fcirordna om sneeessionen till den del av deras egendom, som ej var underkastad strängare arvsrättsliga grundsatser. Man fann även. att dylika gemensamma underkastat den romerska pringodtogs snart ej hlott den 1 H. Mont(joincry, Till läran oin inbördes testamenten. Tidskr. utg. af Juridiska föreningen i Finland 1S78—79, s. 89 ff. - 1 senare svensk doktrin har iimnet behandlats av Knut Olivccronn i Teslamentsriitten enligt svensk lagstiftning, 2 nppl. 1898. Lagberedningens förslag till lag oin testamente m.in. .SOL' 1929: 22. s. 189 ff. ■’ Om 108() ärs leslamenlsstadga (19101.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=