RKMINISCENSKK AV PROCESSEN MOT DEN DODi: I IGOO-TALETS RÄTTSPRAXIS AV Profkssor PER-EDWIX WAELÉX I DI'] ALDS'I'A XOHDlSIvA lai^nriui Cinii.s —liksom i de koiilineiitala och ani^losachsiska lagarna —hesliimmelser av innehiud. all i vissa Tall den som ertapi)at en person pa har gärning under l)egaendel av eft Ijrolt lär slrallrilf döda lionom. Pä samma säll äger i vissa fall en person, som värjer sig i livsiuul mot en angri])are, all slrailrill dikla denne. l’(")r all nndga ansvar hu' dräpel masle doek dräparen hira talan mol den döde och la lionom diimd ogill. Resliimmelserna härom hiir i svensk riill till landskapslagarnas tid. I min avhandling om processen mol den dikie har jag framhällit,^ all diklmansprocesseii fiirsvinner nr lagarna i oeh med tillkomsten av Magnus khäkssons landslag oeh stadslag, num all den givetvis kan tänkas fortleva i rättspraxis även diirefler. Da delta skrevs, tiinkle jag närmast pä ikklvärnsfalleii. eftersom mklvärnsrätten snarast utvidgades i lands- oeh stadslagarna medan den tidigare existerande rätten till självhiimnd i princip undertrycktes. I detta sammanhang uttalade jag en fiirmodan. all processen mol den döde upphcn t i rättspraxis i varje fall vid den lidpunkt från vilken de äldsta hevarade domhiickerna daterar sig. Emellertid har studier i ItiOO-lalels rättspraxis (iverlygat mig om alt tydliga reminiscenser av prix'essen mol den dikie kan pa\isas iinnu vid denna lid. Detta sammanhänger med att rätten till sjiilv- ‘ P.-E. Walléii, Die Klage gefjen den Toten ini m)rdi,'ennanisehen Reehl (.Skrifter ulg. av Iiisfilulet för riillsliislorisk forskning. Ser. I. Rd Diind lOÖS, s. 20 f, 80.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=