202 STURE PETRÉN främsta adelsuamn. men vanlii’en var anskiiltanlerna av l)etydligl enklare stånd. De flesta som iiötfe ansknltantbänken på KiOO-talet var sålunda präststiner eller utgångna från borgarhem, men bland dem fanns också icke få bondsöner, även sådana från Norrland. 1 sitt från Uppsala medförda akademiska betyg beskrevs auskidtanten stundom som en ftirsynl och kunskapsfylldyngling, modestus et (loctiis iiwenis. 1 hovrätten fick han på olika sätt göra sig nyttig, främst genom att göra sammanfattningar av målen och uppgöra fiirslag till domar samt genom att biträda vid granskning av underrätternas till hovrätten fiir kontroll insända domböcker. 1 del förra hänseendet var sålunda redan de första ansknltanlernas uppgifter av samma slag som de vilka i våra dagar åvilar hovrättens aspiranter. Ihidast en del av auskullanlerna kom att stanna på domarbanan, men alla har de under sin tid i hovrätten fått öva sig i att sovra och på ett koncist sätt framlägga ett ofta motsträvigt stoff, alt penetrera de juridiska frågeställningar till vilka det ger aidedning, att själva bilda sig en övertänkt mening därom samt all formnlera denna på elt pregnant siill. Den form vari ansknllanlerna genom denna träning stcipts har. var de än senare hamnat, varit ägnad att göra dem till »brukliga miin i riket», som hovriillen ■sjiih uttryckt saken vid det nyssnämnda tillfället 1040. När blicken i dag glider tillbaka (iver hovrättens 3ö() år fiir alt sedan riktas framåt, kan det sålunda konstateras alt vår gamla domstol iinda från början av sin tillvaro hafl två kärnuppgifter, den alt skipa rätt och den att utbilda unga jurister för en fortsatt giirning i det svenska samhällets tjänst. Den förra är naturligen hovrättens primära uppgift, men även den senare är maktpåliggande och lär också den komma alt fortbestå även efter den omsliipning av så mycket i vårt domstolsväsen som nn förestår. Idt viktigt inslag häri är det förstatligande av rådhusrätterna som inträder med årsskiftet och som kraftigt kommer att uliika icke minst Svea hovrätts administrativa uppgifter, men som också kommer att tillföra oss nya värdefulla kontakter och erfarenheter, lliir vänds alltså vid årsskiftet ett nytt blad i vår historia. Jag vill icke sluta delta anfiirande ulan att begagna tillfället att (iiiska våra rådhusrätter och deras personal hjärtligt välkomna i den nya gemenskapen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=