RS 3

181 BÄRPRÖVNINGEN I SVERIGE är inte känl iråii Sv'erij'e, utom i Ljim^hemstallet, 1()2() där lir Peder spontant l)er oin teeken om vännen är skyldif». 4. Man har alltid hela liket med. \"arken den nordtyska formen med Seheinifehen, eller det isländska exemplet med en skalle applicerad (iver kyrkdiirren, fiir alt droppa hlod (iver den skyldige, är bekanta frän Sverige. 5. Såvitt jag kunnat se. har man i Sverige ingen tanke på att liket inte skulle kunna hhida flera gånger. I Danmark fanns, som nämnts, en fiireställning att liket hhidde en och endast en gång. Gävlefallet Itititi talar om hnr liket uppgett hlod mot två av de tre nuinnen. 1 (jrehrofallet 1(128 beskrivs i målande ordalag hur hlodet svallade mot var och en av makarna. (i. Bårprovet anviinds endast vid fall som »går j)å livssak». och diir bevisningen i (ivrigt är svag eller ofullständig. 7. Utom Tornafallet är inget hårprov bekant i samband med l)arnamord i Sverige. Barnamord var fiirmodligen relativt vanliga, och svårigheterna att fastställa huruvida barnet levt eller ej var stora. Från Danmark är fall av hårprov på barnlik kända. \’arf(ir använde man då inte hårprov som undersiikningsmetod i Sverige? Rättsläkaren dr Prehen Gertinger i Giitehorg tror att det kan finnas en teoretisk förklaring av skisserad typ: 1 sitt betänkande till hovrätten säger Rudheck att hlodet har två kvaliteter, varav den ena är iirftlig. D.v.s. liket ger upp blod mot släktingar, då dessa kommer i närheten. Den andra egenskapen gör att likets hlod blir lika nuirdarens hlod. Om dä miirdare och släkting är identiska, så säger hårprovets utslag ingenting, eftersom man inte vet vilken kvalitet som förorsakat blödningen. Vid sidan om denna teoretiska byggnad, kan förklaringen till att man inte använde sig av hårprovet ligga i det faktum, att en bestämd praxis utbildades under l()00-talet, f(>r att utröna sanningen i dessa mål. Professor Wallén har påpekat för mig, hur det blev regel att kvinnan fördes ut på avrättningsplatsen och avkrävdes bekännelse under hot om omedelbar avrättning. Det ansågs effektivt, därför att en allmän föreställning fanns att man omedelbart kom till helvetet om nian dog med en ohekänd synd.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=