14(5 JAN ERIC ALMQUIST Intresset knyter sig här huvudsakligen till de tre ordinarie instanserna, oeh hur de 1'ungerat soin sådana. Ingenting hindrade i själva verket en ])art att lölja den legala instansordningen, oin han så önskade. Mile han vädja, måste det emellertid ske senast inom åtta dagar efter domen, och den missnöjde parten hade då att erlägga 1 '/2 mark för vad mot häradshövding och .4 mark för vad mot lagman (KrLL. 'ringmB 38—39). De protokoll, som bevarats fran den fr)rsta instansen, är inte minst på grund av deras speciella natur föga ägnade att ge nagra hidrag till förevarande spörsmål. Man får dock lätt det intrycket, att ett hegagnande av rättsmedlet vad närmast hört till undantagen. \'ida större möjligheter erbjuder protokollen från den andra instansen, närmast beroende på att två fullständiga lagmanstingsdomlKieker från 15Ö2 finnes tillgängliga för forskningen. Protokollen är emellertid i regel så kortfattade, att det blir svårt att avgöra på vad sätt målen anhängiggjorts vid lagmanstinget. Vanligen får man veta hlotl. att käranden kommit tillstädes och anmält sig skola f(')ra talan mot viss svarande. Om ej annat siiges. torde man hiirav få draga den slutsatsen, alt i regel käranden ulan vidare instämt svaranden till lagmanslinget, som alltså då mot lag kommit att fungera som första instans. Undantagsvis omtalas emellertid uttryckligen, att en person överklagat en dom. som häradsh(5vdingen och nämnden tidigare fällt, såsom t.e.v. i \'äne hd. där domen gått ut på att en kvinna skulle böla 40 mark. för att hennes dotter stulit mat. Lagmanslinget niijde sig med alt konstatera, alt häradsnämnden på lagligt sätt rannsakat och diirvid förklarat sig ej kunna frikiinna dottern för stölden. Under sådana förhållanden sade sig lagmanslinget ej kunna göra annat iin alt fastställa den tidigare domen, 'kva liknande fall omtalas från lagmanstingen i Barne och Kållands hd med samma resultat.'” Möjligheterna all få till stånd någon ändring i häradstingets dom genom vad tycks ej ha varit så stora —vilket kan ha varit en förklaring till att detta rättsmedel så sällan begagnades. Såväl häradsh()vding som bäradsnämnd var som bekant också närVad mot liäradshövding omtalas också i lagmanslingsdond>okcii f'i)r .Skånings Iid. men cj heller denna gång föranledde detta någon ändring av domens innehåll.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=