3 A(;RARA MÅTTSKNHETKR i het medeltida DANMARK skånska hyar har klarla^M. all denna areal under vikinf»alidens senare del n])])^ick lill e;a 10 heklar, nalurliglA’is ined en viss marginal hade upj)ål oeh nedål.“ Delta lår inle lallas så all varje hemman skulle hall denna slorlek. det fanns halva och fjärdedels hemman, då som nu. 1 Mellansverige synes holen ha haft en genomsniltligt mindre yla. Del kunde också hirekomma. att mindre gårdar tillsammans räknades som ett hol. \’arje hol eller hemman hade sin utstakade lomt i hyn, oeh tomlens yta anshil sig till det måttsystem som var gängse, när tomten kom till. Detta iir grunden till att man — inom vissa gränser — kan fastställa en tomts alder genom all mäta dess längd oeh hredd på en karta eller i terrängen, om nämligen tomten ännu finns kvar. Även om tomter oeh åkrar ändrats under lidernas lopp. uppvisar de ofta en fiirvånande konstans.'* Välhekant är all holets eller hemmanets aker inte som i våra dagar låg samlad i en plan utan var uppdelad i mindre åkrar, legar eller parceller, vilka låg spridda <')ver hymarken. Denna spridning av' holets jord gav upphov till en rad olikartade skiflessyslem. hai niirmare utredning av skifleslekniken ligger idanfiir var uppgift, endast så mycket hehöver sägas, att del s.k. holskiftel oeh dess varianter utformades redan under f(')rhislorisk tid. medan solskiftel vann insteg f(')rsl under luigmedeltiden. Kanske hör det tilläggas all holskifie oeh holindelning har helt olika inneh(')rd.^ Något skall också sägas om de medeltida hrukningssyslemen. Man talar om ensäde, då hela ileii odlade arealen årligen hesåddes. 'Fvåsäde innehär. att halva åkervtan hesås. medan den andra hälften ligger i Iriide. Det fauns också varianter av dessa odlingsformer, 'rvåsätlel är en mera framskriden hrukningsform iin ensiidet, men håda har f(')rekommil langl fram i liden. 1'nder medeltiden vann Iresiidet insteg på den hr)rdigare jorden, ^äd tresädel indelades hyns jord i tre vångar eller gärden, oeh varje vång innehr>ll i stort sett 1/3 av åkerjorden. Varje år låg Ivå vångar i - D. Hamu‘rl)erg. .Skaii.ska lH)l.skit'li'n. .SCi.\ 19r)8. s. 80. 11. .\iuU'rsst)n. 1’arzolliorun^ uiul Cic'iuengclago. Modd. Ir. (ioogr. Insl. vid .SI. Hiig.sk. Nr 122, IDäO. s. 1). IlaniuMhorg. Itvaiiiäl, toinlrogk'riiig och odliiigsgång. Lund.s llum. sainr. är.shor. 10.')4 ää. s. 21. ■' 11. .\iuU‘rsson. Skån.ska åkorskillen. Vnu>r 100(1, s. 8(1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=