130 DOMSTOLSORGANISATIONEN PA LANDSBYGDEN linnes l.ö. ingen anledning all anlaga något annat. All elt misslag lT)religger synes även därav, all den andra ärsredogörelsen soin elt slags ersättning tilldelats [)rotokollet för jnli-samnianträdet 1542, vilket i själva verket bort bilda inledningen till en tredje årsberättelse. Att en sädan även existerat framgår i någon män av vissa rester i ^'gll 1543: 3. där Gnslaf Olofsson redovisar f()r de bötesbelopp, som han 1543 uppburit i »livssaker» oeh ».so/?? icke äro på Uindstiiujct dvsagcld». Denna del har som redan antylls en direkt motsvarighet i Vgfl 1540: 10 och 1542: 7. oeh dess fiirekomst bär tyder pä att den ursprungligen föregätls av en redogörelse för landstingets förhandlingar. Det kan hiir tillliiggas. att alla saköreslängder frän 1544 i kammararkivet helt gått fiirlorade, varlT)!' man redan pä denna grund ej kan vänta all (‘rbälla någon fortsättning pä stälhällarens redogörelser under sistnämnda är. Frågan blir nu vem som bär skulden för den andra ärsredogörelsens oriktiga innehäll. Den enklaste lösningen skulle vara. all någon av kammarens tjänslemiin. som haft hand om räkenskaperna. av misstag sammanfört den första delen av den tredje ärsberältelsen med shdel av den andra är.sberättelsen. Men delta bar visat sig vara omöjligt med hänsyn till att pi'otokollet f()r jnli-sammaniriidet 1542 bcirjar pä en vänstersida och sälnnda frän b()i’jan hiirt ihop med den andra årsberättelsen. Del återstår därför som enda förklaring, att Gustaf Olofsson givit i uppdrag ät någon av sina skrivare att tillverka en årsberättelse ät honom genom alt göra vissa utdrag ur hans dombok. Av misstag har dä skrivaren börjat med augusti-sammanträdet 1541 i stället för julisammanträdet, men enär han visste, att årsberättelsen skulle iuuehälla tre sammaulr;ides-i)rolokoll, har han oegenlligt nog fortsalt med därpå följande juli-ting. Fiirhållandet mellan herr Gustafs dombok och de bevarade årsredogörelserna är även i övrigt något av ett problem. Vilka princi- |)er har skrivaren f(‘)ljl? Ar del fråga om rena avskrifter av målen eller ha de blott refererats? Den sistnämnda frågan aktualiseras vid liisningen av redogörelsen för 1542 års juli-sammanträde, där det heter, att elt mordmäl tidigare berörts »uti denud sduiiiid t)ok»/^^’ IISII 2fl, s. 150.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=