2 HILBERT ANDERSSON av dessa och motsvarande måfIsenheter utvecklades efter hand en mätteknik av praktisk natur, som kom att ligga till grund fiir åkermätningen långt fram i tiden. Som exempel på en dylik praktisk och ändamålsenlig teknik kan nämnas, att tomthredd och tomtyta flerstädes blev ett uttryck för en gårds andel i hyns jord, så att gårdens storlek ofta kunde direkt avläsas i endera av dessa båda storheter. Längre fram i tiden kom ytmått i bruk, som var härledda ur rymdmått, t.ex. skäppa, spaim och tunna. De motsvarande arealerna kallas skäppland. spannland och tunnland. Även dessa mått hade växlande storlek. Tunnlandet kom att ersätta »dagsverket» som ytenhet, medan fjärdingen och åttingen även i fortsättning fiirhlev i bruk.* Ännu fanns inga s.k. riksmått. Även om ansatser till dylika kan spåras under medeltiden (s. 80), är det först under nyare tid som dessa blir mera allmänt nirckommande. Redan under tidig skandinavisk medeltid framträder en tredje form av ytmått, vilka är märkliga så lillvida, att de är härledda ur det då rådande myntsystemet, som räknade i mark, öre, (irtug och penning. Relationen mellan dessa myntenheter är välkänd men bör kanske ändå här omtalas. 1 mark=8 (ire, 1 (■)re =8 <)rtngar, det går således 24 (irtugar på 1 mark. Äntalet penningar, som räknades på 1 örtug, kunde variera, merendels rörde det sig om 8 eller 12, men även 15 penningar på örtugen kunde Lirekomma. Den fciljande framställningen kommer i huvudsak att handla om dessa »myntmått» och därav härledda värderingar. Men f()rst måste något sägas om den agrara situationen vid medeltidens heirjan, omkring år 1100. II Kn brukningsenhet, gård eller hemman, som var stor nog att feirsörja en familj och erlägga föreskrivna ntskylder, kallades i äldre tider ett hol. Bolet, som kan ledas tillbaka till folkvandringstid eller kanskeännu längre, hade från början en ganska blygsamareal i åker men ägde dessutom både då och senare andel i byns ängsoch betesmark, skog och andra nyttigheter, hdter hand utiikades holets areal, och det fick en viss uonnalstorlek, vilken kom alt gälla som ett fullsuttet hemman. Den metrologiska analysen av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=