116 JAN ERIC ALMQUIST jurisdiktion, låt vara att några härad tidvis hade gemensam domhavande. Ofta lät han dock en underhäradshövding eller s.k. lagläsare i sitt ställe förrätta lingen.*^ Dessa skulle enligt lag (KrLL, TingmB 6) äga rum pä bestämd tingsplats inom häradet, men delta stadgande iakttogs mera sällan i Västergötland under löOO-lalet,® vilket innebär, alt tinget i varje härad sammanträtt pä ett otal olika ställen." .\tt en bestämd tingsplats dock en gäng funnits framgår därav, alt det någon enstaka gäng omtalas i protokollen, att tinget förrättats »ä rätt tingstad», ehuru detta uttryckssätf liijligt nog vanligen medför, att platsens belägenhet för oss förblir ett mysterium. Förutom domhavanden skulle pä häradstinget närvara en nämnd, vanligen beslående av 7 personer, och en fogde. Stundom nämnes i protokollen även. alt vissa ståndspersoner, varibland särskilt miirkes hiiradels läntagare, varit tillstädes på tinget. Xägon reell betydelse för rättskipningen torde en dylik närvaro ej ha haft, även om domhavanden av artighet någon gang lät ståndspersonerna formellt deltaga i besluten. Möjligen höjdes likväl därigenom i någon mån häradstingets prestige i tingsmenighetens ögon.^ Saköreslängd. saköresregister och dombok hör till de viktigaste källorna bir vår kunskap om hiiradslingets verksamhet. De båda förstnämnda skiljes i princip därigenom, alt saköreslängden författats av häradsfogden och saköresregistret av domhavanden i häradet. Längden innehåller som regel namnet på den brottslige, brottets beskaffenhet och storleken av böterna. Registret åler detsamma men något utförligare redovisat, närmast påminnande om ett kortfattat rättegångsprotokoll. Domboken slutligen, ävenledes fiird av domhavanden. borde i princip innehålla allt vad som förekommit på ett ting, alltså ej endast saköresmål ulan även (ivriga kriminalmål förutom civila mål och ärenden. Del torde härav vara tämligen klart, alt om en dylik dombok fanns bevarad, .Sc tiärom närmare J. E. .\lniqiiist. Lagsagor oeli domsagor i .Sverige 1 (1954), s. 211 ff. ® Se liärom närmare F. Wildte, Tingsställen i Göteborgs och Bohus liin (VFT V:G, 1951, s. 78 ff.) samt Dens., Västergötlands tingsställen (VFT VI: 2. s. 1 ff.). ' Se härom närmare Bilaga 1. nedan. * Någon juridisk hjiilp var dock mera sällan av behovet påkallad. Målen var i allmänhet synnerligen enkla, oeh samma typfall förekom gång ]>å gång. 12
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=