DOMSTOLSORGAXISATIOXKN PÅ LAXI)SBY(il)l’:X I VÄST1:RG()TLAXI) IXDER KOXlXCi (iUSTAF l:S S]:XARK RKGKRIXGSTII) JAMTK EX KÄLLIXVEXTERIXG AV Profkssoh KMERiTUS JAX lAUC ALMQEIST KOXUXC. (iUSTAE 1:S SEXAUE REGERlX(iSTll) bildar epok i domstolsorganisalioiuMis historia, såvitt det i^äller landsbygden i Västerg(")tland. Detta skedde IVirsl oeh 1’räinst genom 1040 års landsordning bu* landskapet ^ oeh sedermera genom ett kimgligl brev av den 20 ai)ril löäO. 1 den törsta författningen skapades efter idländska förebilder en ordinarie kunglig domstol. Denna hade endast namnet gemensamt med det landsting, som dessbuinnan letts av lagmannen i enlighet med den äldre landslagens regler t'ringniR 8). Ledamöterna i den nya kungliga domstolen benämndes till en Inirjan regementsråd, men detta var i själva verket en formell bisak, ty när denna term småningom kom ur bruk under lö40-talets senare hälft, fortsatte landstinget sin verksamhet på ungefär samma sätt som birnt. och delta förmodligen iinnu vid periodens slnt. Det ersattes då av Erik XlV;s konungsiKimnd eller s.k. hiiga nämnd, som visserligen hade hela riket till domkrets men som eidigt instruktionen även hade att vart tredje ar resa omkring i varje landsända.- I praktiken kom landstinget i \’äslergötland dock ej att helt avskaffa det ganda konungstinget, som ^ Tryckt i Svenska riksdagsakfer I: 1, s. 261 ff. —.Tfr Bror Karlsson. Rcgcnicnlsforinen för Västergötland 1540 i Rättsliistoriska studier, hd 2 119571, s. 116 ff. - C. Silfverstolpe i Historisk tidskrift 1881, s. 319.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=