ii;} FHIDLVSNIN'd MKLLAN TVISTANDK PAHTKR l)i‘t aliMstar alt konstatera, all savill av ovan åberopade rättstall Irami'ar, bestännnelserna i MlO.StL Hb 14: 1 i avseende å deras viisenlliiLia slrarirätlslii.;a innehåll i praxis upplallats på sannna siilt soin av inijf. Anledninj^en till påbudets ullårdande har varit ett inellanbavande mellan två parter. Såsom jag siikl påvisa bar lagrummets tanke varit den. alt vad som i)asseral mellan dem tVire påbudets uttiirdande. inte skulle biranleda slratfpålT)!jder. ulan all de skulle l(')rsonas. Det ler sig emellertid förklarligt all Iridlysning ansetts vara motiverad åven efter det mellanhavan{let lett till sådana mot den andra parten riktade handlingar, fiir vilka den ena parten eller vardera ådiunis straff. Om mellanhavandel hade fiusiggålt på en annan jilats än rådstugan, var det väl ofta föisl då j)arl väekle ålal som saken kom till rådets kännedom. Påbudets iindamål var att förhindra fortsatta stridigheter mellan parterna, kåira f<")r sådana ansågs uppenbart bireligga även da part ådiunts straff pa grund av mellanhavandel. (lenom påbudet ha parterna endast alagls all inte begå sådana brott, som rikta sig mot d('n andra parten. 1 de fall då straff ådöints för påbudets överträdande (se ovan s. 11*21. har delta endast skett då sådana brott begåtts. :ir (iiord Monsson lurlnulil vcdli liff ocli godz, så atti lian sUal ickt“ cdler lianiiila sin liusirii vredtdigh niz knilf. siierdli, ocli viltnon tlier ålfiior () nainii]. All pålnidid eiulasl }’älldo mannen knnde kanske tiirklaras av all inan inie räknade med näfjon aggressivitel från luisirnns sida. S
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=