lOö FK1I)LVSM\{. MKLLAN TVISTANDE PAHTER Lagruniinet i(')ruls;itk‘r all vissa personer »kiva sins emellan l)a rådslii^^an eller annorslädes» oeli all della r(")ranleder ell påInid. I’Ailii^l den av Sehlyler kiljda handskrillen nltärdas påbudel av lorden, bor^Mniislare eller rådmän, llolinbäek och Wessén kilja i sin (iversällninLi; handskrifler. som i ställel kir ordel »ella» ha »ok» (n. 44. 4(>|. \'idare 1'inns del handskriller. enlii^l vilka redan en medlem av rådet kan nlöva denna tunklion (n. 42. 45), ja lill och med en l.d. rådman (n. 4()). håi sådan l)eslämmelse har ^ivils med lanke på all påhiidet skall kimna idlardas redan under på^^ående kivande även då platsen r()r detta är en annan än rådslni^an (n. 45. 4(). 47). 1 svenskt medeltidss|)råk helydc'r »kiva»: »kämpa», »strida» eller »tvista» (Siklerwall, Ordbok idver svenska medeltidsspråket I. 1881. s. ()57 o. Supj)l.. 1953. s. 397 under kiva). Då i lagrummet såsom del ena alternativet nämnes. att ])arterna sins emellan »kiva» på rådstiii^an. kan man härav sluta till alt ordel »kiva» i la^OTimmet har betydelsen »tvista». Ikir riktii'heten av detta anlai^ande talar iiven att »kiva» och »kiv» i MhkSlL användas i Irås^a om meniiif^sskiljaktigheler mellan parter i rättegång (Hb 11 Uiibr o. 22, Ikls Ih: 2; jfr iiven Kgb 7). 1 några handskrifter tilliigges. alt kivandet må giilla vilken sak som helst (n. 42). 4'vislen kirutsiiltes ha en sådan karaktiir, att den i)åkallar ett ingripande från riittssamfundets sitla. Kb 14: 1 niimner ingenting om att kivandet som sådant skulle leda till straffpåfiiljder. .Vtt lagrummet inte riiknal med några sådana ulan tiinkt sig all kivaiuhd skulle utmynna i en f(")rlikning mellan ])arterna. framgår även av dess innehåll. Ihiligt några handskrifler av Hb 14: 1 inledes del niimnda ])åbudet med en direkt ujipmaning till inirlerna all up|)h()ra med kivandet ocb all sämjds (ii. 42. 4(1. 52). Detsamma kan man indirekt sluta sig till av föreskriften om påbudets gillighelslid Ise nedan s. 10(1). Påbudet innehåller vidare en uppmaning till de kivande {)arterna, all ingendera »skall kviilja en annan i ord eller giiruingar». Härmed menas uppenharl all de inte skall begå sådana handlingar, som rikta sig mot den andra parten och utgöra brott mot allmän lag, d.v.s. MliSiL |se även nedan n. 31. Såst)m påklljd av klrbudels överlriidande nämnes förlust av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=