politi och förvaltningsrätt i ett rättsgenetiskt perspektiv Förvaltningsrättens akademiska status hade höjts. Från det att ämnet år 1889 föreskrivits som obligatorium i juristutbildningen hade det under en period av knappt femtio år etablerat sig som den offentliga rättens viktigaste disciplin. Men det fanns en lång förhistoria, där vi nu ska göra några nedslag vid de juridiska fakulteterna i Uppsala, Lund och Stockholm under fyra perioder: 1840-1890, 1890-1910, 1910-1925, 1925-1945. Först några ord om tiden före 1800. Uppsala universitet grundades 1477 men aktiviteten var knappast omfattande under de inledande decennierna. Gustav Vasas reformation 1527 gjorde de påvra villkoren ännu sämre, i realiteten avstannade all akademisk verksamhet.UnderGustavII Adolfs tid förbättrades förhållandena genom kungliga donationer och genom 1626 års statuter som bestämde antalet juris professurer till två: en i svensk rätt (jus patrium) och en i romersk rätt (jus romanum). År 1741 sammanfördes den svenska rätten och den romerska rätten till en professur. Samtidigt inrättades en professur i jurisprudentiæ, æconomiæ et commerciorum, som var en kompromiss, inte helt frånkopplad från juridiken, men främst inriktad på ekonomi, vilket är begripligt mot bakgrund av tidens merkantilistiska influenser, som bland annat gick ut på att med olika ekonomiska medel stärka statens makt utåt.34 Universitet i Lund började verksamheten 1668. Liksom i Uppsala fanns länge endast två juristprofessorer.35 Först från mitten av 1800-talet utvidgades verksamheten. 33 SU1940:8:26-31; Prop 1940:1:8:82-87. 34 Jägerskiöld 1976; Magnusson 1997, s. 149-178. 35 Weibull, Martin 1868, s. 21. Snart fanns visserligen en tredjejus naturae et gentium, på den satt till 1677 den tyske juristen Samuel Pufendorf. 96 ”ge en antydan om att detta ämne ur juristutbildningens synpunkt vore professurens viktigaste. Statsrättens problem torde ofta ligga juristerna fjärran, och om enligt titeln statsrätten framstode som det centrala ämnet, kunde detta möjligen verka avkylande på intresset för en speciminering.”33 1840-1890. Från kamerallagfarenhet till förvaltningsrätt 3:5:1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=