politi och förvaltningsrätt i ett rättsgenetiskt perspektiv Fakulteten i Lund hyste länge en av Sveriges genom tiderna främsta jurister, David Nehrman (adlad Ehrenstråle 1746), främst berömd för sina arbeten inom civilrätt och straffrätt.27 Mindre känt är att han gav vissa antydningar om en ”förvaltningsrätt” i vardande. Redan 1730 förklarade han i sina föreläsningar att studenterna behövde lära sig inte bara Jurisprudentia civilis utan ävenJurisprudentia oeconomia. Det senare ämnet, som enligt Nehrman var försummat på grund av högfärd, egensinnighet, lättja och inbillning, borde systematiseras och läsas vid akademierna. De italienska glossatorerna hade visserligen aldrig nämnt den vetenskapen men enligt Nehrman fanns i stället förebilder i Tyskland. Nehrman delade in administrativa ärenden i politimål, ekonomimål och ”cammarsaker” och drog gränser mot andra delar av lagfarenheten, somjus gentium, jus publicum, jus privatum, etc. Förutom att han diskuterade vad som från senare tiders perspektiv utgör speciell förvaltning, kan man se hans resonemang som en skiss för förvaltningsrättens allmänna del.28 Även om ”den svenska juridikens fader”, inte satte djupare spår på förvaltningsrättens område, illustrerar hans skrifter hur, med senare tiders ögon, gränsen kan förefalla oklar mellan allmän lag och politirätt, mellan rättskipning och förvaltning. Politin var svår att handskas med. Trots att ekonomiska frågor gick som en röd tråd genom svensk politik, ställdes de utanför 1734 års lag. Stadsfästelseresolutionen konstaterade att ur lagen hade uteslutits vad ”Oekonomi och Politie Förordningar angår, hvilka efter förefallande omständigheter finnas mera förändring vara underkastade.”29 Dessutom kunde varje undersåte som hade ett personligt intresse i ett administrativt avgörande ta ärendet till högre instans, i sista hand Kungl. Maj:t. Kungen, eller regeringen, betraktades som en sorts klagomur, där 27 Nehrman (-Ehrenstråle) 1729; 1756; Weibull, Martin 1868, s. 189-191, 260. 28 Nerhman (-Ehrenstråle) 1748; Herlitz 1937; Sjöholm 1964; Wennergren 1992; Edelstam 2011. 29 Kongl. Stadfästelse. Sveriges Rikes Lag, Gillad och antagen på Riksdagen år 1734. 92 All offentlig makt genom domstol? 3:2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=