politi och förvaltningsrätt i ett rättsgenetiskt perspektiv föreställningen om en självständig akademisk disciplin, droit administratif, förvaltningsrätt, med egen profession och vetenskaplig identitet.10 Det förändrade samhällets förvaltning krävde inte bara nya lagar och domare utan dessutom ämbetsmän som var välutbildade, och den förberedande yrkesskolan blev ofta universitetens juridiska fakulteter. Men det tog tid innan den nya disciplinen och dess lärare funnit, och fått, sin plats i det rättsvetenskapliga tänkandet. Och just det blev allt viktigare under 1800-talet; den som ville göra akademisk karriär måste specialisera sig. Man kunde inte längre vara jurist i största allmänhet, utan straffrättslärd, processualist, civilist, statsrättslärd etc.11 Specialiseringen var märkbar inte minst i Tyskland, den stora förebilden för svensk rättsvetenskap, åtminstone fram till 1933. Den tyska kontexten är väl känd. Ingen revolution, men ett enande 1871 efter det fransktyska kriget, ochdie Verwaltung blev under Otto von Bismarck en viktig komponent i det nya rikets sociala struktur. Men givetvis fanns en förhistoria. Redan före enandet 1871 hade många tyska delstater inrättat särskilda förvaltningsdomstolar.12 Det främjade rättssäkerhet, men stärkte dessutom förvaltningsrättens identitet som vetenskap. Hur då? Jo, domstolspraxis från en särskild kår av förvaltningsdomare ansågs ge legitimitet och på samma gång nödvändigt underlag för rättsvetenskaplig systematisering. Förvaltningsrätten kunde bli ”vuxen”. I denna “Verwissenschaftlichung des Verwaltungsrechts” blandades fransk droit administratif med inhemska traditioner frånPolicey- ochStaatsrecht. En annan viktig faktor var framväxten av rättsstatsidéer. En milstolpe sätts vid Robert von Mohl som 1822-23 publicerade Die Polizei-Wissenschaft nach demGrundsätzen des Rechtsstaats, en bok som anses ha varit först med att etablera termen”rättsstat”.Mohl betonade att förvaltning var en 10 Mannori-Sordi, 2009, s. 197; Bogdandy 2011; Schiera 2011. 11 Björne 1998, s. 3-4; 2002, s. 5-6. 12 Fleiner 1911. 86 Det tyska bidraget 2:4
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=