myndigheter att lita på. den svenska demokratins grundbult det av intressebaserad klasspolitik vilket också utesluter möjligheten till opartiskhet (Therborn 2008). En andra sådan ansats är vad som kommit att kallas identitetsorienterad analys. Tanken att en person med identitet X alls skulle kunna göra en opartisk utvärdering av t ex meriter för en anställning eller beslut om tilldelning av resurser för en person med identitet Y ses här som omöjlig (Burke and Stets 2009). En av de mest uppmärksammade teoretikerna inom detta område, feministen Iris Marion Young, hävdar till exempel följande: ”idealet för opartiskhet tjänar ideologiska funktioner. Det maskerar sätten på vilka de specifika perspektiven hos dominerande grupper kräver universalitet och hjälper till att motivera hierarkiska beslutsstrukturer” (1990:97). Hon hävdar också att opartiskhet är ett ”omöjligt ideal, eftersom särdragen och tillhörigheten inte kan och bör inte avlägsnas ur moraliskt handlande” (ibid). En tredje skolbildning som hävdar att opartiskhet i offentligt beslutsfattande är omöjligt är den post-modernism som förknippas med den franske filosofen Michael Foucault. Alla sociala praktiker handlar i denna ansats uteslutande om maktutövning vilket självklart utesluter alla former av opartiskt handlande (Gutting 2014). En fjärde teoretisk ansats är vad som går under benämningen ”postkolonialism” som företrädesvis finns inom utvecklingsstudier. Inom delar av denna uppfattas principer somopartiskhet för offentligmaktutövning som ett uttryck för västvärldens imperialistiskt grundade ideologi (de Maria 2010). Sammanfattningsvis är teorin om opartiskhet som en grund för vad som skall räknas som kvalitet i offentlig förvaltning inte en självklar tanke inom dagens akademiska forskning. Istället är denna i grundlagen fastslagna princip en omstridd och ifrågasatt tanke. Hur pass allvarliga dessa företeelser är för bevarandet av kvalitén i den svenska statsförvaltningen och därmed också legitimiteten i den svenska demokratin går i nuläget inte att säga. Min personliga uppfattning är att det inte finns skäl till någon alarmism, snarare handlar det om skönhetsfläckar. Men som bekant kan det vara viktigt att se upp också med sådana. Generellt kan man notera att stora delar av den internationellt jämförande samhällsforskningen har kommit att intressera sig för varför vissa länder är mer framgångsrika än andra i att skapa goda levnadsvill70
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=