RS 28

kapitel i •bo rothstein implementeras får inte offentliga tjänstemän ta hänsyn till någonting annat än det som stipuleras av den aktuella lagen eller det aktuella programmet (Strömberg 2000). Eller som det formulerats av Geoffrey Cupit: att handla opartiskt innebär att en offentlig tjänsteman förblir oberörd av de eventuella relationer till medborgarna eller de privata preferenser han eller hon råkar ha för politiska utfall. Besluten präglas inte av diskriminering eller godtycke (cit. i Rothstein 2011:13). Opartiskhet, universalism och saklighet i den offentliga maktutövningen är därför nycklarna till politisk legitimitet.7 Accepteras idén att opartiskhet, universalism och saklighet på utflödessidan är viktiga faktorer för att skapa och upprätthålla legitimitet, har också två av de ”gåtor” som diskuterats tidigare fått sin lösning. Givet tesen att politisk legitimitet inte bara skapas genom demokrati på inflödessidan utan främst av hur den offentliga förvaltningen agerar, är det inte särskilt förvånande, vilket neoklassiska ekonomer verkar anse, att nordiska länder är befriade från korruption, trots sin omfattande offentliga sektor (Alesina & Angeletos 2005, Becker 1997). Det är heller inte särskilt förvånande att svenskarna misstror de politiker de själva har röstat på (inflödessidan) men litar på personer vars anställning de inte direkt kan påverka, det vill säga anställda i offentlig förvaltning (utflödessidan). Att den offentliga förvaltningens opartiskhet spelar en avgörande roll för skapandet av det allmännas legitimitet beror på att det huvudsakligen är här som medborgaren kommer i kontakt med det offentliga. Det är det politiska systemets utflödessida som direkt påverkar den enskildes välfärd, och vad somhänder i kontakterna med förvaltningen avgör också i stor utsträckning vilka politiska uppfattningar människor har och vilken slags politik de är villiga att stödja (Kumlin 2004, Svallfors 2013). Sammantaget är mitt argument som följer: Om medborgarna uppfattar 7 Med begreppet universalism förstås här i princip detsamma som principen om att lagar och förordningar inte ska rikta sig direkt mot enskilda medborgare utan vara utformade så att de gäller generellt, så att principen om likhet inför lagen kan följas. Med begreppet saklighet förstås att när personer i den offentliga förvaltningen beslutar om eller ger service till enskilda medborgare, får de bara ta hänsyn till de förhållanden som har med ärendet att göra. 59

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=