myndigheter att lita på. den svenska demokratins grundbult Det är viktigt att understryka att en trolig konsekvens av dessa omfattande institutionella förändringar blev att varthän en enskild svensk vände sig såg han eller hon att mycket stora förändringar ägde rum, som alla pekade på att det tidigare ”försumpade” systemet var på väg att tyna bort. Inte bara på något eller några enskilda områden, utan generellt i hela samhället kunde denna förändring bort från det korrupta systemet märkas. Ett rimligt antagande är att detta tvingade många, som tidigare deltagit i olika hel- eller halvkorrupta nätverk, att omvärdera vad de kunde förvänta sig för typ av beteenden från de offentliga myndigheterna och därmed från många av aktörerna i deras omgivning. Därigenom påverkades också hur man själv som individ – givet de nya förväntningarna på omgivningen – skulle bete sig både gentemot de offentliga institutionerna och – i förlängningen – gentemot andra medborgare. Noterbart är att nästan inga av dessa reformer var direkt inriktade på att bekämpa just korruption. I stället visar det svenska exemplet att man valde en mer indirekt metod, nämligen att förändra nästan alla landets viktiga övergripande institutioner i en universell och opartisk riktning (Rothstein 2018). De reformer somgjordes 1840–1870 kom inte bara till rätta med Sveriges problem med en klientelistisk, oförutsägbar, i stora drag inkompetent och, med dagens mått mätt, tämligen korrupt statsförvaltning. Långsiktigt var reformerna en bidragande faktor till den höga legitimitet som den svenska statsförvaltningen än idag åtnjuter. Den svenska statsförvaltningens karakteristika i form av opartiskhet och saklighet har, menar jag, även bidragit till den förhållandevis höga nivån av mellanmänsklig (social) tillit hos Sveriges invånare och därmed till en stabil demokrati (Holmberg & Rothstein 2018). Varför den opartiska statsförvaltningen även fört med sig ett högt socialt kapital ska jag försöka underbygga. Argumentet går på tvärs mot flera etablerade uppfattningar om hur politisk legitimitet skapas och upprätthålls. 56 Förvaltningslegitimitetens grunder
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=