kapitel i •bo rothstein Till detta skall läggas att manipulation av valen till riksdagen, något som var vanligt under Frihetstiden (1718-1772), var ett utraderat problem från omkring 1860-talet. Som Jan Teorell (2017) visar är en viktig förklaring till detta professionaliseringen av den statliga ämbetsmannakåren. Denna utveckling i Sverige under den senare halvan av 1800-talet ligger också i linje med den typ av språngvisa kvalitativa samhällsförändringar som enligt ekonomipristagaren Douglass North4 mfl. (2009) skedde i Frankrike, Storbritannien och USA under samma tid. Dessa länder omvandlades då från vad forskarna betecknar som tämligen korrupta naturliga tillstånd (natural states) till tillstånd med ”öppet tillträde” (open access orders). Ett centralt element i sådana omvandlingar är att den offentliga maktutövningen inte längre bygger på personliga relationer och lojaliteter, utan omvandlas till styre genom opersonliga anställningar, lagar och regler. I Sverige förefaller det som om den direkta personliga maktutövningen av kungen när det gällde erhållandet av tjänster och befordringar inom staten (som benämndes antechambrering) i stort sett upphörde under 1870-talet.5 Skall något årtionde framhållas som särskilt viktigt måste det till följd av uppräkningen av reformer ovan just bli de tio åren efter representationsreformen 1866. Det handlar således inte omnågon enstaka eller ett fåtal institutionella förändringar, som gav upphov till detta språngvisa skifte i den politiska ordningen i Sverige. I stället kan man hävda att närmast samtliga viktiga politiska, sociala och ekonomiska institutioner förändrades under en relativt kort tidsperiod. 1860-talet var det viktigaste årtiondet, och man kan rentav beskriva detta årtionde som denbig bangdå det moderna Sverige föddes.6 En drivande person av central betydelse för detta skeende är Johan August Gripenstedt, finansminister 1856-66 (Ohlsson 1994). 4 Den korrekta benämningen på detta pris är Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 5 Muntlig information från historikern Fabian Persson, docent vid Linnéuniversitetet som forskar om denna fråga. 6 För en alternativ ansats, som mera betonar det stegvisa i den del av processen som handlade om tjänstemännens löner, se Sundell (2015). 55
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=