kapitel i •bo rothstein har jag tillsammans med några kolleger fått möjlighet att bedriva forskning om denna spännande fråga. Vad som gör den viktig är att kunskaperna om hur en sådan förändring av den administrativa kompetensen och etiken åstadkoms i ett statsmaskineri idag är tämligen rudimentära (jfr Holmberg & Rothstein 2012, Rothstein & Teorell 2015 och Teorell & Rothstein 2015). Argumentet som presenteras på de följande sidorna ser kortfattat ut som följer: Under en kort period vid 1800-talets mitt, ungefärligen mellan 1840 och 1870, genomfördes en rad mycket betydelsefulla reformer av den offentliga förvaltningsapparaten i Sverige. Det sammantagna resultatet av den institutionella omvandling som genomfördes innebar att man kraftigt reducerade den förhållandevis utbredda korruption som fanns före 1840.1 Långsiktigt utgjorde reformerna grunden för en offentlig förvaltning som kännetecknas av likabehandling och opartiskhet. Den offentliga maktutövningens opartiskhet har varit en starkt bidragande faktor till att den svenska förvaltningen kunnat åtnjuta en hög grad av legitimitet (Rothstein 1998, 2011, Rothstein & Teorell 2016, Magnusson 2016, se även Sundell 2015 för en delvis annan tolkning av denna period). En ytterligare effekt av dessa institutioner är att de med stor sannolikhet bidragit till att skapa ett starkt socialt kapital bland landets invånare (Rothstein & Uslaner 2005; Rothstein 2013; Holmberg & Rothstein 2018). Socialt kapital kan sägas bestå av två faktorer – hur täta de sociala kontakterna är i ett samhälle och i vilken grad dessa utmärks av mellanmänskligt tillit. Ett stort antal studier har visat att samhällen och organisationer som utmärks av täta sociala kontakter som är präglade av tillit skapar mera välstånd och är mera demokratiska än dem sompräglas avmotsatsen (Rothstein 2005b). Hög legitimitet, låga korruptionsnivåer och starkt socialt kapital är för de flesta eftersträvansvärda egenskaper för alla politiska system. De svenska (och nordiska) erfarenheterna bör 1 Korruption kan definieras på många sätt; här följer jag Kurer (2005), som menar att korruption är motsatsen till opartiskhet i den offentliga maktutövningen vilket är detsamma som frånvaron av olika former av favoritism (se även Rothstein & Varraich 2017). I begreppet korruption innefattar jag i också vad som brukar betecknas som klientelism. 47
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=