myndigheter att lita på. den svenska demokratins grundbult återfinns i den svenska Regeringsformen (1 kap, 9 par., jfr Rothstein & Teorell 2008) De negativa effekterna för social och ekonomisk utveckling av bristande kvalitet i den offentliga förvaltningen är väl dokumenterade (Holmberg, Rothstein & Nasiritousi 2009). På samma vis kan man hävda att vad som skapar välfärd i stor utsträckning inte är själva den demokratiska processen utan när den kan kombineras med en kompetent, väl utbyggd och etiskt högtstående förvaltningsapparat (Rothstein 2011). Problemet är att det finns tämligen starka belägg för att i länder som av historiska skäl inte lyckats bygga upp en tillräcklig administrativ kompetens kan demokratisering försvåra framväxten av en sådan. Vi vill, som statsvetaren Francis Fukuyama (2014a) framhåller, gärna att ”allt gott hänger samman” (rättsstat, administrativ förmåga och demokratiskt ansvarsutkrävande) men historiens erfarenheter säger att så inte alltid är fallet. Det är skälet till debatten om i vilken ordning politisk utveckling bör främjas. Frågan är långt ifrån avgjord, men det finns mycket som talar för att tidig demokratisering i länder med svag statsmakt inte levererar ökad mänsklig välfärd. I sambandmed den svenska demokratins100-års jubileum kan det därför vara av intresse att studera hur den sekventiella logiken utspelade sig på svensk botten. Hur såg den svenska staten ut årtiondena före demokratins genombrott? Bakgrunden till detta intresse från min sida kommer inte bara från den ovan nämnda ”sekvensdiskussionen” utan också från Gunnar Heckscher (1909-1987). Han var inte bara ordförande för det dåvarande Högerpartiet 1961-65 utan innan dess en framstående professor i statsvetenskap vid Stockholms högskola. Ett av hans främsta vetenskapliga verk publicerades 1952 med titelnSvensk statsförvaltning i arbete. Boken gav en tämligen ljus bild av den dåvarande svenska ämbetsmannakåren men inledningsvis skriver Heckscher att i början av 1800-talet var den svenska statsförvaltningen”tämligen försumpad”. Jag hade förmånen att få intervjua Gunnar Heckscher i början av min forskarutbildning och en sak vi båda kom att anse vara av intresse att forska om är hur man hade lyckats överkomma denna ”försumpning”. Tack vara generösa forskningsanslag 46
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=