deninternationella statsvetenskapliga forskningen om demokratisering har en intressant debatt utspelat sig vilken går under benämningensekvensproblematiken. Grundackordet i denna debatt är tesen att ett villkor för en framgångsrik och långsiktigt hållbar demokratisering är att det existerande statliga maskineriet redan har en väl utbyggd administrativ kapacitet, inklusive ett legalt system där respekten för rättsstatens principer om likabehandling är etablerade och där man fått korruptionen under någorlunda kontroll (Mazzuca &Munck 2014, Fukuyama 2014b) Bakgrunden är att de starka förhoppningar som knutits till den omfattande demokratisering som skett sedan slutet av 1980-talet på många områden inte infriats. Demokrati har naturligtvis många egenvärden i sig såsom fri-och rättigheter men en annan förhoppning, inte minst inom biståndspolitiken, har varit att demokrati också skall leda till ökad mänsklig välfärd, mindre korruptionen, fred och minskad fattigdom. Den remarkabla demokratiseringsvåg som vi har sett sedan 1989 har emellertid enligt många studier inte lett till den ökning av människors sociala och ekonomiska välfärd som många hade hoppats på. Inte heller fungerar demokratisering i alla lägen som ett botemedel mot korruption I kapitel i •svenska förvaltningsmodellens särdrag 44 5bo rothstein Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=