kapitel i •hans ragnemalm bunden av hur den ska avgöra ett ärende som avses i RF12:2. Om ett statsråd själv tar kontakten, bör beaktas att risken för att myndigheten ”de facto känner sig bunden” är större. Riktas direktivet till en lägre tjänsteman, kan man enligt kommittén utgå från att denne ibland ”kan känna sig mer bunden” av budskapet än en högre tjänsteman (s. 95 f.). Vid tolkningen av grundlagsstadgandet om myndigheternas självständighet vid beslutsfattandet blir det alltså av avgörande betydelse hur hårdhudad myndigheten eller dess befattningshavare är! Begriper den som utsätts för påtryckningarna, att han eller hon kan negligera önskemålen från kanslihuset om hur ett ärende om myndighetsutövning eller lagtillämpning ska avgöras, är det sålunda fritt fram. Är han eller hon svagare i anden, får man vara litet försiktigare. Resonemanget utmynnar i följande föga upplysande sammanfattning: ”Huruvida en viss påverkan är mer eller mindre förenlig med grundlagen torde nödvändigtvis ytterst bli en bedömningsfråga i varje särskilt fall” (s. 95). Sommotiv för att jag nu upprepar ett axplock av den kritik som jag framförde för snart trettio år sedan antydde jag inledningsvis att man varken vid behandlingen i riksdagen av frågor om självständighetsprincipen eller i den juridiska litteraturen velat seriöst ta sig an problemet. I stället har man tämligen okritiskt rullat på i de hjulspår som bildades i samband med den s.k. verksledningsreformen. Jag har gjort ett snabbt nedslag i nu aktuella grundlagskommentarer och konstaterat, att Norstedts stora utgåva14 dock noterar, att ”Utredningens analys av RF utsattes för kraftig kritik av bl.a. H. Ragnemalm (FT1986 s. 1), särskilt vad som sagts om informella kontakter”. I övrigt tassar man vanligtvis försiktigt och undviker att gå närmare in på problemet,15 om man inte som i ett fall framför det svepande påståendet, vilket t.o.m. sägs ”tåla att upprepas”, att ”huvudproblemet idag inte är en 14 Holmberg–Stjernquist m.fl., Grundlagarna, 3 u. 2012, s. 561. 15 Se t.ex. Eka m.fl., Regeringsformen, 2012, s. 480-482. 39 Slutord
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=