kapitel v•gustaf wall Den ”mall” som utvecklats för rättskraftens räkning och som i delar bygger på Westerbergs systematisering kan skapa föreställningen om en oföränderlig rättskraftslära.29 I min studie och i de nyss sammanfattande partierna över påverkansfaktorerna visas emellertid hur förvaltningsrätten utvecklas genom reformarbete, genom lagstiftningens expansion, genom den obligatoriska tvåpartsprocessen, genom europeiseringen och genom en levande praxisbildning. Rättskraften i förvaltningsrätten präglas av ett dynamiskt rättsområde och påverkas av värderingarna bakom de olika materiella lagstiftningarna. De behandlade påverkansfaktorerna leder i studien fram till konstaterandet av vissa perspektivskiften. Utifrån dessa tecknas ett antal modeller för rättskraften idag. 1) Den pragmatiska –inskränkning av rättskraften, 2) Den processuella – utfyllning av rättskraften, 3) den europeiserade – anpassning av rättskraften. Jag menar att varje modell kan ställas upp inom ramen för gällande rätt men också att varje modell kritiskt kan värderas. Slutligen kan en integrerad syn gällande de presenterade modellerna diskuteras. En sådan integrerad modell gör en tydligare distinktion mellan förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar och deras verksamheter. Inom förvaltningsförfarandet är rättskraftsbegreppet relativt uttunnat och en anpassning till en princip om skydd för berättigade förväntningar kunde vara ett lämpligt alternativ. Fördelen med att undvika eller till och med utmönstra begreppet inom förvaltningen skulle då vara att rättskraften tydligare kunde kopplas till förvaltningsdomstol och en – möjligen – mera generell res judicata verkan hos avgöranden. 29 Potentiella förändringar i rätten (och i samhället) som inte synliggörs riskerar till slut att befästa en ”rättskraftsretorik” som inte längre nödvändigtvis har en förankring i verkligheten. Se vidare Flecks idé om åsiktssystemens tröghetstendens:Fleck, Ludwik,Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum. Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv, Eslöv 1997 s. 38 f. Jfr Lindblom, Miljöprocess: Del II, Uppsala 2002 s. 512 ff. och 654 ff. 298 Några slutsatser 7
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=