kapitel v•gustaf wall Principen om negativ rättskraft kan alltså behöva ge vika för unionsrättsliga krav men den enskilde tillförsäkras alltid i någon utsträckning ett skydd mot en redan etablerad position. I förhållande till den Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter (EKMR) innebär den svenska principen om negativ rättskraft inget direkt hinder, tvärtom kan den sägas bidra till ett starkt skydd för enskildas egendom. Men principen är inte absolut. När det gäller skyddet för egendom enligt 2 kap. 15 § RF och tilläggsprotokoll 1 art. 1 EKMRkan principen många gånger behöva kompletteras med europarättsliga principer om skydd för berättigade förväntningar vilket innebär att ett ingrepp kan vara legitimt även om den enskilde fått ett gynnande beslut. Aspekter som legalitet, ändamålsenlighet och proportionalitet måste vägas in, liksom en bedömning av om den enskilde får bära en orimlig börda genom att beslutet korrigeras.28 Svenska myndigheter kan alltså i ett större antal situationer behöva iaktta skyddet för egendom när de avser att korrigera ett förvaltningsbeslut. Man kan exempelvis föreställa sig en situation där ny lagstiftning medför att ett beslut ska omprövas eller där villkor i ett tillstånd förändras. Någon mer omvälvande nyordning för den svenska förvaltningsprocessen och rättskraften innebär inte europarätten. Det är mer fråga om ”sporadisk” eller ”fläckvis” påverkan men europarättens betydelse kan inte negligeras. En anpassning till en mer gemensam europarättslig syn på skyddet för berättigade förväntningar kan framöver bli alltmer angelägen för svensk rätt. 28 Ett fall som på ett bra sätt visar den intresseavvägning som Europadomstolen gör är Moskal v. Poland application no. 10373/05, Judgment of 15 September 2009. 297
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=