från westerberg till europa – om rättskraftens utveckling i förvaltningsrätten förtrogna med. En betydande del av det offentligas verksamhet rör vidare masshantering av beslut om exempelvis sociala förmåner eller andra former av välfärdsbetonade ärenden. Riskerna för att felaktiga beslut fattas är således många. Korrektionsregler är min samlingsbeteckning för t.ex. regler om omprövning, rättelse och ändring. Eftersom myndigheternas möjligheter och skyldigheter att korrigera beslut regleras på många ställen i lagstiftningen och att just lagstiftning kan utgöra ett undantag från regeln om att gynnande beslut inte kan ändras, var det angeläget att belysa betydelsen av dessa korrektionsregler. Då den offentligrättsliga lagstiftningen är omfattande och träffar de mest vittskilda förvaltningsrättsliga områden bör frågan ställas på vilket sätt sådan speciallagstiftning ersätter eller konkurrerar ut rättskraftsprincipen. Man bör skilja mellan två olika situationer då ett beslut kan korrigeras. För det första har myndigheter en på sedvanerätt grundad möjlighet att korrigera beslut. Ett beslut som av någon anledning har blivit fel kan alltså rättas till. Enligt rättskraftsprincipen kan dock gynnande beslut somregel inte ändras. Däremot kan betungande beslut i de flesta fall ändras. Detta bygger på den s.k. mallen som utgör en allmän riktlinje för det system som har utarbetats när det gäller vilka typer av beslut somvinner negativ rättskraft och vilka beslut som inte gör det. Utgångspunkten är som sagt att gynnande beslut och beslut i flerpartsmål (flerpartsärenden)17 vinner negativ rättskraft och inte kan ändras som regel, medan förpliktande beslut och avslagsbeslut saknar rättskraft och kan ändras. Min uppfattning är dock att mallen inte är helt tillförlitlig men att den fungerar väl som en allmän utgångspunkt eller riktlinje. För det andra kan beslut korrigeras om det finns uttryckliga korrektionsregler i lagstiftningen. Dessa är vanligt förekommande.18 I avhandlingen har jag identifierat följande korrektionsregler: rättelse, ompröv17 SOU2010:29s. 562.Även termen processliknande beslut används, se t.ex. Warnling-Nerep, Wiweka, Rättsmedel: om- & överprövning av förvaltningsbeslut, Stockholm 2015, s. 78. 18 Bara för några exempel, se: 113 kap. 3 § socialförsäkringsbalken och 3 kap. 20 § skollagen (ändring); 61 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och 13 kap. 13 § utlänningslagen (omprövning); 6 kap. 1§ vapenlagen och 9 kap. 18 § alkohollagen (återkallelse); 6 kap. 23 § högskoleförordningen och 33 § lagen om domstolsärenden (rättelse). 292
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=