från westerberg till europa – om rättskraftens utveckling i förvaltningsrätten Westerbergs undersökningar med avseende på rättskraften var dock inte helt unika i sitt slag. Frågan om förvaltningsbesluts rättskraft hade behandlats även hos andra författare även omdet varWesterberg som tog ett mer fast grepp omproblematiken för svensk förvaltningsrätts räkning (I utlandet var området redan mer utforskat). En intressant utgångspunkt som hade lyfts upp av både Reuterskiöld och Sundberg var exempelvis de olika typer av återkallelseförbehåll som kunde användas vid återkallelse av ett beslut. Några typer av förbehåll som kunde aktualiseras var: dies/tidsförbehåll, modus/ändamålsförbehåll, leges/normförbehåll och condiciones/villkorsförbehåll.12 Just frågan om tillåtligheten och utformningen av återkallelseförbehåll är än idag inte helt given. En annan intressant fråga som diskuterades bland annat av Reuterskiöld och Sundberg men även av Westerberg och som fortfarande har aktualitet är hur man ska se på besvärsutslags rättskraft. Frågan skulle närmare bestämt vara om en domstols avgörande innebär något annat i rättskraftshänseende än då en förvaltningsmyndighet fattar beslut i första instans. Någon sådan distinktion förespråkade emellertid inte Westerberg. Ungefär samtidigt somWesterberg publicerade sin bok om rättskraft inleddes ett reformarbete som skulle komma att pågå över decennier. Sedan länge hade det saknats generella regler om förvaltningsförfarandet, däribland regler om rättskraft. Nils Herlitz fick i mitten på 1940talet i uppdrag att utreda förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna (SOU1946:69. Förvaltningsförfarandet). Syftet med betänkandet var att skapa en förberedande bas och en allmän planläggning för ett fortsatt förvaltningsrättsligt reformarbete. Under 1950- och 1960-talet fortsatte sedan reformarbetet med att skapa enhetliga och gemensamma förfarande- och processregler för förvaltningen. När det gällde rättskraften var det dock svårt att enas om regler för detta.13 Rättsbildningen skedde framförallt genom speciallag12 Se t.ex. Reuterskiöld, Carl Axel, Föreläsningar i svensk stats- och förvaltningsrätt. 1, Statsregementet, Uppsala 1914 s. 221 ff. och Sundberg, Halvar G F, Grunddragen av allmän förvaltningsrätt, Stockholm 1943 s. 96 ff. 13 Se t.ex. 1964:27 s. 480 och 1968:27 s. 219. Om svårigheterna och försöken att kodifiera, se SOU2010:29 s. 550 ff. 290
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=