tt klassiskt förvaltningsrättsligt ämne är det om negativ rättskraft. Förenklat och i grova drag kan rättskraften inom förvaltningsrätten sägas handla om under vilka premisser myndigheter kan, får eller ska ersätta ett tidigare avgörande med ett nytt. Det handlar kort och gott om det offentligas möjligheter, och i vissa fall skyldigheter, att korrigera beslut och om förvaltningsbeslutens orubblighet. Att ett beslut har negativ rättskraft i förvaltningsrätten avses i allmänhet innebära att det inte kan korrigeras (ändras, rättas etc.) av beslutsmyndigheten.1 Som regel är det de gynnande besluten som blir orubbliga. Detta är en välkänd och inarbetad princip som syftar till att enskilda ska kunna lita på att det som en gång beviljats inte senare dras tillbaka eller ändras. För mer än 60 år sedan publiceradeOleWesterberg en omfattande bok om rättskraften i förvaltningsrätten, i vilken han systematiserade beslut E svenska förvaltningsmodellen och internationaliseringen/europeiseringen 1 Enligt Olivecrona, Karl, Rätt och dom, 2 uppl., Stockholm 1966 s. 231 uppstod termen rättskraft i svenskt språkbruk i slutet på 1700-talet, där den ursprungligen betecknade en rättslig eller bindande kraft i allmänhet men senare kommit att preciseras och i stället beteckna en bindande kraft hos domar och andra rättsliga avgöranden, även på förvaltningsrättens område. 286 5gustaf wall Från Westerberg till Europa – om rättskraftens utveckling i förvaltningsrätten Inledning 1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=