kapitel v•jane reichel & anna-sara lind fråga, eftersom de nationella dataskyddsmyndigheterna enligt fördraget och rättighetsstadgan ska vara oberoende. Likväl visar exemplet på problematiken att låta förvaltningsmyndigheter som arbetar nära tillsammans kontrolleras utifrån helt olika parametrar. En nationellt grundad syn på styrning och kontroll av nationella myndigheter som agerar inom den sammansatta förvaltningen kan enligt i detta perspektiv uppfattas som problematiskt. Vad som synes efterfrågas är en koordinerad, genomtänkt förvaltningspolitik för EU, som lägger grund för ett rättssäkert och förutsebart förvaltningsrättsligt regelverk under ledning av en samlad politisk kraft. I kommissionens förslag till uppgiftsskyddsförordning synes kommissionen själv vilja axla rollen som en samlande regeringsliknande organ, som på ett balanserat sätt styr den sammansatta förvaltningen inom ramen för mekanismen för enhetlighet (se ovan avsnitt 3.3).79 Skrivningarna i den särskilda motivering som publicerats på kommissionens hemsida tyder på en sådan självbild.80 En för EU gemensam förvaltningspolitik under kommissionen lär dock inte kunna komma till stånd i brådrasket, och det kan nog finnas goda skäl för det också. En sådan utveckling skulle innebära ett stort steg mot ett federalt EUoch centralisering och likriktning av medlemsstaternas förvaltningstraditioner som knappast vore önskvärd i dagsläget. En sådan tänkt roll för kommissionen skulle närmast förutsätta en utökad kontrollmakt för Europaparlamentet, som även skulle omfatta de nationella aktöreran inom den sammansatta förvaltningen. Inte heller en sådan utveckling förefaller tänkbar i dagens situation. Istället för en federal lösning synes en förstärkning av de nationella parlamentens roll i EUvara en mer framkomlig väg. De nationella parlamen79 Se även Henrik Wenander, Erkännande av utländska förvaltningsbeslut, Juristförlaget i Lund, 2010, s. 281 f., 288 f. och 338. 80 http://ec.europa.eu/justice/newsroom/data-protection/news/130206_en.htm (svensk version saknas). Texten publicerades den 6 februari 2013. Hemsidan besöktes senast den 30 juni 2014. 281 Nationella parlament i EU:s pluralistiska demokratiska bas 5.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=