kapitel i •svenska förvaltningsmodellens särdrag 28 tt perspektivpå den svenska förvaltningsmodellen får man bäst genom att presentera den för utländsk publik och konfrontera den med främmande system. I dialogen med lagstiftare, rättstillämpare och forskare i andra länder tvingas man att definiera och mera i detalj förklara de nationella särdragen och också att göra klart för sig själv vilka element som framstår som särskilt värdefulla och möjligen efterföljansvärda – liksom vilka inslag i vår rättsordning, som är sakligt tveksamma eller så särpräglade att de inte lämpar sig för export. Jag har haft förmånen att i flera olika funktioner bli indragen i ett stimulerande meningsutbyte med rättsjämförande förtecken. Under min tid som justitieombudsman (1987-1992) var jag – liksom de övriga ombudsmännen – livligt engagerad i det internationella samarbete som lett fram till att JO-institutionen med olika modifikationer numera transformerats till större delen av världen. Informationen om vår typ av JOförutsatte självfallet att man samtidigt gav en bakgrund i form av en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen. Som ledamot av den s.k. Venedigkommissionen under dess första sex verksamhetsår (1990-1996) hade jag goda möjligheter att dra en lans för E 5hans ragnemalm Självständighetsprincipen i svensk förvaltning Svensk förvaltningsrätt på export?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=