domstolsliknande myndigheter och myndighetsliknande domstolar? en tjänsteman i en förvaltningsmyndighet har en mer bunden rättstilllämpningsuppgift. Skillnaden mellan rättskipning och förvaltning har dessutom förstärkts under de senaste decennierna.85 Min principiella utgångspunkt har varit, att en förvaltningsmyndighet har en enrådig chef, som själv eller genom delegation till annan, icke oavsättlig tjänsteman, vid skriftlig handläggning på statens vägnar fattar ett beslut mot en enskild genom rättstillämpning. En domstol, däremot, är kollegialt organiserad (även internt administrativt), med oavsättliga domare, ochmöter vid en offentlig förhandling två parter vars tvist (inklusive tvister mellan myndigheter och enskilda, och straffrättsliga mellanhavanden) ska lösas genom rättskipning. Detta är de båda idealtyperna, dömandets respektive förvaltandets idéer eller begrepp. Som vi har sett har dessa båda idéer om dömande och förvaltning inte varit fullständigt genomförda i praktiken vid något tillfälle, även omman särskilt under det att 1809 års regeringsform gällde, kan se tendenser till att de respektive organisationerna höll sig på var sin sida av linjen. Domstolar dömde kollegialt medan förvaltningsmyndigheterna alltmer präglades av enrådighet. Samtidigt som gränsen mellan förvaltningsbeslut å ena sidan, och rätten till domstolsprövning av dessa i tvåpartsprocess å den andra, har klarnat under de senaste decennierna, liksom domarnas oavsättlighet kan kontrasteras mot förvaltningstjänstemännens ”vanliga” anställningsvillkor, har domstolarnas interna kollegiala styrning minskat i betydelse. Förhandlingsoffentligheten i hovrätt är för närvarande delvis satt ifråga. De principiella skiljelinjer som har dragits upp nu ger en ledtråd till hur domstolarna kan konsolidera sin karaktär som domstolar och förvaltningsmyndigheterna sin karaktär som förvaltningsmyndigheter. Därmed är inte sagt att den ena karaktären är bättre eller sämre än den andra: Lika lite somdomstolarna bör organiseras som förvaltningsmyndigheter 85 Se härtill Johansen och Wejedal Del I s. 104-121. 254 Slutsats
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=