kapitel iv•martin sunnqvist Även om Regeringsrätten kom till en slutsats som stämde med de allmänna råden, uttalade domstolen klart att den var fri att bedöma frågan direkt enligt lagen. Detta är inte märkligt med tanke på skillnaden mellan de olika rättskällornas betydelse, men de allmänna råden skulle förlora sin funktion om varje tjänsteman inom myndigheten gjorde sin tolkning direkt av lagen.82 Högsta domstolen har också förhållit sig fritt till Riksåklagarens riktlinjer för bötesstraff.83 Domstolarnas rättsbildande verksamhet tar sig också det uttrycket att civilrättsliga tvister kan avgöras med stöd av principiella resonemang – se t.ex. NJA2009 s. 672 och 2010 s. 629 – på ett annat sätt än som är möjligt till nackdel för enskild i straffrättsliga och administrativa mål.84 Det handlar här inte alls om att ”omsätta riksdagens beslut i praktiken”, för att åter citera förarbetena, utan om att lösa konflikter. Å andra sidan är domstol bunden av parternas överklaganden och yrkanden; en åklagare eller en myndighet kan efterge statens påstådda rätt genom att underlåta att överklaga, men en domstol är skyldig att döma. Sammanfattningsvis finns det anledning att dra den slutsatsen att en domare har en friare rättskipnings- och konfliktlösningsuppgift och att 81 RÅ2009 ref. 20. 82 Jfr 12 kap. 10 § regeringsformen angående förvaltningsmyndighets lagprövning. – Jfr även NJA2007 s. 695, där Högsta domstolen nämnde Lantmäteriverkets rekommendationer om ersättningsprinciper för intrång av mobiltelemaster och optokablar på lantbruksfastigheter utan att ange vilken betydelse dessa rekommendationer skulle kunna ha för bedömningen. Avgörandet grundades på högre rättskällor. 83 NJA2012 s. 16, jfr särskilt justitierådet Lambertz’ skiljaktiga mening. 84 Se härtill Martin Sunnqvist, Praktiskt konstitutionellt dömande, Lund: Lunds domarakademi 2017, s. 78. 253 ”De allmänna råden innebär som nämnts en rekommendation. Det innebär att den i lagtexten anvisade bedömningen av familjens situation och barnens särskilda behov av stöd skulle kunna utfalla så att en förälder har rätt till vårdbidrag, även ommerarbetet eller merkostnaderna underskrider den rekommenderade storleken. Några skäl att i detta mål göra en annan bedömning än den underinstanserna gjort har dock inte kommit fram. Det sammanlagda behovet av stöd är således inte av sådan omfattning att AAhar rätt till vårdbidrag. Hennes överklagande ska därför avslås.”81
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=