domstolsliknande myndigheter och myndighetsliknande domstolar? handlande mot den enskildes intresse av att inte utsättas för ingripande åtgärder med bräckligt lagstöd.57 Hit hör också frågan vem som tar initiativ till inledningen av förfarandet: Vid en domstol är det den ena parten som är initiativtagare och väcker en talan mot den andra parten.58 Vid en myndighet kan visserligen den enskilde göra en ansökan om t.ex. en förmån, men det kan också vara myndigheten som inleder ett ärende mot en enskild, t.ex. om beskattning eller tillsyn. Så länge förvaltningsdomstolarna inte tillämpade en tvåpartsprocess där den myndighet som hade fattat det överklagade beslutet var part inför domstolen, kunde det råda tvekan huruvida förvaltningsdomstolarna verkligen skulle uppfattas som domstolar.59 Frågan om rätten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut hör således hit.60 Enligt 10 kap. 26 § i 1734 års rättegångsbalk fanns ingen generell rätt till domstolsprövning av rättsfrågor. Mål som hörde till den allmänna hushållningen i riket m.m. avgjordes slutligt ”av dem, som Konungen vård och inseende däröver betrott haver, efter ty som i särskilda stadgar därom sägs”.61 Under 1800-talet diskuterades i flera omgångar hur domaremakten och de administrativa myndigheterna kunde åtskiljas.62 I ett utredningsuppdrag år 1820 angavs t.ex. att sammanblandningen mellan domstolar och myndigheter var det väsentligaste hindret för att myndigheterna skulle kunna skötas med kraft och verksamhet ”och enskild rätt och säkerhet noggrant wårdas, genom Lagarnas owäldiga skipande af en oberoende Domaremakt.”63 Någon uppdelning ge57 Se Johansen och Wejedal Del I s. 117-121 och Del II s. 206-208 ang. tvåpartsprocessens koppling till rättskipningsbegreppet. 58 Se också Johansen och Wejedal Del I s. 114-117 samt Del II s. 204-205 och 216 ang. domstolars förvaltningsuppgifter såsom ”sidofunktioner”. 59 Se bl.a. Gustaf Petrén, ”Skadestånd i offentlig verksamhet. Några kommentarer till ett aktuellt betänkande (SOU1958:43)” i Festskrift till Halvar Sundberg, Uppsala 1959, s. 314-333, ssk. s. 320, 327-330. Jfr Nils Herlitz i Första kammarens protokoll 1954, A2, nr 17, s. 102. 60 Se också Johansen och Wejedal Del II s. 215-216. 61 Se också 10 kap. 17 § nya rättegångsbalken, sommera oklart uttalar att domstol inte är behörig om tvist ska upptas av annan myndighet än domstol. 62 Se Rune Lavins artikel i denna bok, s. 218. 63 Lagcomitéens, samt de af kongl. maj:t, dels för styrelsewerkens reglering, och dels för de ekonomiska författningarnes öfwerseende, i nåder förordnade comiterades underdåniga betänkande, rörande rättsfrågors skiljande från de administrativa werken, avgivet 6 april 1820, Stockholm 1823, s. 1. 248
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=