kapitel iv•martin sunnqvist många lägre ordinarie34 tjänstemän men sedan alltmer bara för de högre tjänstemännen.35 Under 1900-talets senare hälft kom fullmaktsanställningar att begränsas mer och mer. Fullmakt var i första hand aktuellt för domare och för ordinarie tjänstemän som hade en ansvarsfull eller utsatt ställning eller utförde en särskilt viktig verksamhet.36 I början av 1990-talet var, utöver de ordinarie domarna, justitiekanslern, högre åklagare, professorer och yrkesofficerare anställda med fullmakt. År 1992 upphörde yrkesofficerare att anställas med fullmakt, och år 1993 professorer.37 I all korthet visar denna del av jämförelsen att en tydlig skillnad så småningom har kommit att gälla för ordinarie domare å ena sidan, tillsammans med justitiekanslern samt riksåklagaren och vice riksåklagaren,38 och förvaltningens tjänstemän (samt icke ordinarie domare) å den andra. Nästa fråga är hur domstolar och myndigheter möter medborgarna: Är huvudregelnoffentlig förhandling, där parterna hörs muntligen och dit allmänheten har tillträde och kan iaktta hur förfarandet fungerar, eller är huvudregelnföredragning och handläggning i slutna rum? Vid häradsrätterna har offentlig förhandling alltid varit huvudregel, även när domen baserades på vad som antecknats i protokollen. Hovrätterna kombinerade ursprungligen ett skriftligt förfarande med ett muntligt, men redan under 1600-talet började skriftligheten ta överhanden. Denna tendens fortsatte under 1700- och 1800-talen, men skulle brytas under 1900-talet.39 Karl Schlyter betecknade det år 1935 som ett 34 Jägerskiöld 1969 s. 10 och 25. 35 Se Israel Myrberg, Om statstjänstemäns oavsättlighet. En rättsdogmatisk undersökning, Stockholm: Nordiska bokhandeln, 1930, ssk. s. 58-60. 36 Jägerskiöld 1969 s. 26. 37 Se Eskil Hinn och Lennart Aspegren, Offentlig arbetsrätt. En kommentar till lagreglerna om statlig och kommunal anställning, 2 uppl., Stockholm: Norstedts Juridik, 2009, s. 143-144. 38 Se Ds 2005:38 s. 49. 39 Se Eric Bylander, Muntlighetsprincipen: en rättsvetenskaplig studie av processuella handläggningsformer i svensk rätt, Uppsala: Iustus, 2006, s. 179-268. 243 Offentlig förhandling eller skriftlig handläggning?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=