domstolsliknande myndigheter och myndighetsliknande domstolar? Som jag redan har nämnt var de kollegiala domstolarna inte bara kollegiala i den dömande verksamheten, utan också i sin egen interna administration. Detsamma gäller de på 1970-talet inrättade tingsrätterna och länsrätterna. Domarna och deras kollegialitet i dömandet gick hand i hand med deras gemensamma ledning av domstolen och dess kansli. Härefter gick emellertid förändringen snabbt: Med början på sent 1980tal hade domarnas gemensamma beslutsfattande om domstolens administrativa angelägenheter i plenum eller kollegium börjat ersättas av enrådighetsbeslut genom domstolschefen, på ”samma sätt som inom statlig verksamhet i övrigt”.20 Enligt Justitiedepartementets uppfattning kunde domarnas inflytande numera tillgodoses genom lagen om medbestämmande i arbetslivet. Att denna typ av sammanblandningar kunde göras – lagen om medbestämmande i arbetslivet är en arbetsrättslig lag somhandlar om varje anställds möjlighet att påverka sin arbetssituation; frågan omdomarnas delaktighet i domstolens administrativa beslutsfattande är en konstitutionell fråga som handlar om domarnas oavhängighet – anknyter till vissa av tankarna bakom 1974 års regeringsform.21 Erik Holmberg knöt frågan om domstolsadministrationen till kravet på slumpmässighet i fördelningen av mål;22 en fråga som fortfarande sätter fingret på det svåra i att dra en skarp gräns mellan domstolsadministration och dömande.23 Från styrningen genom plenum eller genom ett av plenum utsett kollegium, har således domstolschefens enrådighet ökat i betydelse liksom 20 Promemoria från justitiedepartementet citerad av Erik Holmberg, ”Domstolsorganisationen och domarrollen – några synpunkter” i Svensk Juristtidning1992 s. 771-776 på s. 772. 21 Se nedan vid not 76-78 nedan. 22 Holmberg 1992 s. 772-774. Se även Erik Holmberg, ”Regeringsformen och rättskipningen. Post sed non propter – ’efter’ inte ’på grund av’” i Festskrift till Håkan Strömberg, Lund: Juristförlaget, 1992, s. 75-96, ssk. s. 82-86. 23 Jfr SOU2011:42 s. 107-109 och 211-246 med Europadomstolens dom den 5 oktober 2010 DMDGroup, A.S. mot Slovakien. Se även ur norsk debatt: Anders Melteig, ”Tilfeldighetsprinsippets betydning for uavhengige domstoler” i Lov og Rett 1992 s. 425-429, Bjørn Stordrange, ”Rettssikkerheten og tilfeldighetsprinsippet” i Lov og Rett 1993 s. 261-262, Odd Galtung Eskeland, ”Saksfordelning i domstolene” i Lov og Rett 1993 s. 620-627 och Odd Galtung Eskeland, ”Tilfeldighetsprinsippet i domstolenes saksfordeling” i Lov og Rett 1998 s. 382-384. 240
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=