kapitel iv•martin sunnqvist hövdingeämbetena som inrättades med 1634 års regeringsform präglades av enrådighet, och redan på 1600-talet hade lantmäteriet och postväsendet ordnats på ett icke-kollegialt sätt. Från 1820-talet var det enrådighetssystemet som var förhärskande när nya verk inrättades. Generaltullstyrelsen från år 1824, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från år 1841, Telegrafstyrelsen från år 1856, och Fångvårdsstyrelsen från år 1859, är exempel på detta.17 Ett undantag bland nyinrättade verk var Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk från år 1904, men i gengäld omorganiserades de gamla kollegierna efter enrådighetsprincipen, exempelvis Kammarkollegiet år 1914. Kammarrätten kvarstod dock som kollegialt organiserad. Litteraturen på området är knapphändig, men intressant att notera är vad som uttalades av professorerna Th. Rabenius och S. J. Boëthius i Nordisk familjeboks uggleupplaga: Enrådighetsprincipen infördes i förvaltningsmyndigheterna på annat sätt i Sverige än i många andra länder: Det var i Sverige inte en minister som blev chef och delegerade beslutsmakt nedåt; i stället kvarstod enligt 1720 års modell myndighetens självständighet, och det var myndighetschefen som delegerade sin beslutsmakt. Ministerialsystemet, med en ministers parlamentariska ansvar för förvaltningsbesluten, vilket t.ex. infördes i Danmark år 1849,19 infördes således inte i Sverige. 17 Se ”kollegium” i Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1911, bd 14 sp. 543-546. Se vidare Olof Sörndal, ”Formerna för fattande av beslut i de centrala ämbetsverken. En översikt över utvecklingen efter 1809” i Statsvetenskaplig tidskrift 1943, s. 279-319. 18 Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1911, bd 14 sp. 544. 19 Ditlev Tamm, Retshistorie, 2 uppl. København: Jurist- og Økonomforb., 2005, s. 367-368, och Rasmus Kam 1961, s. 71-91. 239 ”Uti Kammarrätten behandlas fortfarande alla ärenden kollegialt, men detta beror därpå, att verket väsentligen är en domstol. Inom domstolsväsendet har nämligen den kollegiala formen bättre bibehållit sig (Högsta domstolen, Hofrätterna, Rådstufvurätterna och Häradsrätterna, i hvilka sistnämnda ordf. dock kan öfverröstas, endast om bisittarna, nämndemännen, äro enhälliga), och den 1909 inrättade Regeringsrätten [---], som väsentligen är en administrativ domstol, har också erhållit kollegial form.”18
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=